GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ingen borgerlig klimatslakt

Riksrevisionen dömde ut klimatbonusen som dyr och ineffektiv. Att regeringen följer rådet från Konjunkturinstitutet att avveckla bonus malus-systemet, och i stället söker andra vägar för den gröna omställningen, är välkommet.
Ledare • Publicerad 9 november 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Bonus malus är inte den allena saliggörande klimatåtgärden.
Bonus malus är inte den allena saliggörande klimatåtgärden.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Att FN:s årliga klimatmöte infaller denna vecka bidrar onekligen till att bevakningen av klimatfrågor skärps. Att den borgerliga regeringens budget skärskådas på denna punkt är således inte förvånande. Så inte heller att socialdemokrater och miljöpartister protesterar när deras politik på området får stryka på foten. Drivmedelsskatten sänks, reduktionsplikten som infördes 2017 av den dåvarande rödgröna regeringen planeras att sänkas till EU:s lägstanivå, och bonus malus-systemet som infördes 2018 av samma regering skrotas.

Avvecklingen av klimatbonusen är mer en följd av att regeringen har lyssnat på myndigheters kritik, snarare än något slags SD-dikterat vändande av ryggen mot klimatet, som Annie Lööf (C) anklagelse löd. Den rödgröna reformen fick kritik av Riksrevisionen som menade att den innebar en dyr samhällskostnad jämfört med andra metoder för att minska koldioxidutsläppen.

Trots de rödgrönas ambition att systemet skulle finansiera sig självt krävdes i stället konstgjord andning med budgettillskott. Den infördes även utan någon gedigen analys av de miljömässiga konsekvenserna. Även Konjunkturinstitutet ställde sig kritisk och föreslog en utfasning av systemet.

”Man bör skilja på mål och metod. Ambitionen att nå klimatmålen står fortfarande fast. En borgerlig regering ser andra vägar för att förverkliga den gröna omställningen.”

I takt med att elbilar blivit alltmer populära har reformens betydelse som morot också minskat. Hälften av alla nya bilar som säljs i Sverige är numera laddbara. Trots stigande elkostnader är de fortsatt billigare i drift än konventionella bilar.

Regeringen medger själv att dessa reformer bidrar till höjda koldioxidutsläpp. Att dessa reformer skapar viss oro är förståeligt, och regeringen behöver agera på andra fronter för att kompensera utsläppen. Men den rödgröna kritiken blir överdriven när man som Per Bolund (MP) påstår att ”klimatslakten är inledd.” Man bör skilja på mål och metod. Ambitionen att nå klimatmålen står fortfarande fast. En borgerlig regering ser andra vägar för att förverkliga den gröna omställningen, och prioriterar andra metoder än de rödgröna.

Till den borgerliga budgetens reformer hör bland annat satsningar på ytterligare drygt en miljard på laddstolpar och vätgasinfrastruktur, o,6 miljarder på klimatinvesteringar inom ramen för Industriklivet, 0,2 miljarder till skydd av våtmarker cirka en halv miljard på klimatklivet – ett investeringsstöd för fossilfri teknik – och ungefär 0,3 miljarder i ökad skattereduktion för solceller. Notera också att malus-skatten på konventionella bilar kvarstår. Detaljer som få av kritikerna tycks vilja kännas vid.

Mitten-höger-regeringen fastslår i budgeten att miljö- och klimatpolitiken ska utgå från förvaltarskapstanken, och att fokus är på ”åtgärder som har störst påverkan på den centrala utmaningen att minska utsläppen av växthusgaser”, som satsningen på kärnkraft, utbyggd laddinfrastruktur, och industrins omställning. Det är svårt att kalla för en slakt.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.