GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Industrin bygger framtiden

Om politiken bidrar med rätt förutsättningar kan industrin göra Sverige både rikare och grönare.
Ledare • Publicerad 26 november 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Mönsterås bruk.
Mönsterås bruk.
Foto: Roger Carlsson

Att Sveriges utveckling från fattigdom till välstånd byggde på framgångarna för svensk industri sätter spår än i dag. Något som inte minst märks av hur andra branscher beskriver sig själva, exempelvis ”musikindustrin”. Ändå förbises industriföretagen alltför ofta av politiken.

Nu har flera ledande branschföreträdare lagt fram en gemensam reformagenda för svensk industri. Den är en behövlig påminnelse om att industriproduktionen fortfarande är, och bör vara, ekonomins motor.

Ett av områdena är där industrin spelar en nyckelroll är klimatomställningen. Trots att de slentrianmässigt framställs som miljöbovar är industriföretagen både redo och villiga att gå i bräschen för ett fossilfritt samhälle. LKAB:s storsatsning på koldioxidfri järn- och stålproduktion som presenterades i måndags är bara det senaste exemplet.

För att omställningen ska vara möjlig måste dock politiken skapa rätt förutsättningar. Som framhålls i reformagendan gynnas företagen framför allt av långsiktighet och goda möjligheter till innovation och utveckling. Inte tvingande detaljregleringar och tillfälliga satsningar.

Avfallshantering är ett specifikt område som lyfts fram där industrin kan bidra. Ett effektivt resursutnyttjande kommer vara nödvändigt för en hållbar utveckling i framtiden. Men dagens regelverk bedöms vara för spretigt och otydligt.

För att maskinerna i produktionen alls ska kunna drivas krävs dock energi. Sveriges elbehov beräknas öka med minst 60 procent under det närmaste kvartsseklet. I grunden är detta en god utveckling, särskilt för klimatet. Men regeringens energipolitik har återkommande kortslutit förutsättningarna för en stabil elförsörjning.

Elproduktionen blir allt mindre pålitlig när icke-planerbara energislag, såsom vind- och solenergi, premieras. Senast på onsdagen skickades på remiss till exempel ett förslag om total skattebefrielse för egenproducerad solel. Dylika subventioner snedvrider också elmarknaden vilket hämmar nyinvesteringar.

Ett annat problem där politiken kan hjälpa till är brister inom kompetensförsörjningen. För att industrin ska kunna växa krävs anställda med rätt sakkunskaper. Inte minst beträffande klimatarbetet.

Detta är inte bara en fråga för rikspolitiker utan även förtroendevalda lokalt och regionalt. I Kalmar län har exempelvis företrädare från både fack och näringsliv varnat för att regionen inte tar behovet av kompetensutveckling på tillräckligt stort allvar. Särskilt jämfört med de andra småländska länen.

Industrin står för nästan en tredjedel av välståndsskapandet och arbetstillfällena i Sverige. Med rätt förutsättningar kan den bygga en grön och blomstrande framtid.

Daniel ÅkermanSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.