I strid med barnets bästa
Vilka är de politiska motiven för att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag?Ja, de skiftar. Socialdemokraterna såg tidigt konventionen som en hävstång för att kunna hävda satsningar på offentliga välfärd med barnets bästa. Miljöpartiet trodde att konventionen skulle vara ett led i en mer generös asylpolitik. Kristdemokraterna visste att konventionen företrädde en mer traditionell familjesyn än den svenska. Det är föräldrarna, och barnen.
Konventionen är också befriande fri från normkritik och genustänk. Det är de skiftade motiven och svaga kunskaperna som leder till att partier nu inser att konventionen många gånger kan leda ”fel”. Hur ska socialdemokraterna kunna förbjuda konfessionella skolor när barnkonventionen ger föräldrarnas självbestämmande en större tyngd?Internationella principer får också långtgående oplanerade följder när de omsätts direkt till nationell lag. Försvaret är ett sådant exempel. I den stora utredningen om den framtida personalförsörjningen talades det om behovet av närmare samverkan mellan gymnasieskola och försvar.
Det finns också i Sverige en lång tradition av ungdomsverksamhet inom försvarsmakten. Förr hette den frivillig befälsutbildning, i dag finns verksamheter inom hemvärn och försvarsutbildarna för personer som inte fyllt 18 år.Reglerna är rigorösa. Ungdomarna får inte krigsplaceras och de utbildas inte för strid. Om kriget skulle komma ska de skickas hem. Det är något av statlig scoutverksamhet i semiföreningsform. Utbildning i sjukvård varvas med fysisk träning och kunskap i överlevnad.
Men frågan är om inte fredsrörelsen har rätt i sin kritik om att frivilligverksamheten inte är förenlig med barnkonventionens anda. En statlig utredning från (DS 2011.37) som analyserade om svensk lagstiftning va förenlig med konventionen fann att ungdomsverksamheten inom försvaret är frivillig och att inga personer under 18 år anställs i försvarsmakten. Men sedan har Sverige fått mycket hård kritik från FN:s barnrättskommitté - 2015 – som menade att Sverige bör höja åldersgränsen för deltagande i frivilligförsvar delar från 16 till år för att ”fullt ut respektera konventionens anda”. I kampen mot barnsoldater i världen förefaller det vara ett skott i luften. Utbildningarna i Sverige ger för många mening och kunskaper. I ett land med värnplikt ter det sig rimligt att ungdomar innan de fyllt 18 år ges möjligheten att frivilligt lära sig mer om försvaret. ”Är värnplikten något jag ska satsa på?” – även värnplikten rymmer ju ett visst mått av frivillighet.Ingen rekryteras till jägarförband utan fri vilja. Att kunskaper ges i områden som sjukvård och överlevnad kan knappast heller stå i strid med humanitära mål. Tvärtom ligger det i hela samhällets intresse att dylika kunskaper ges spridning. Det slående är hur problemformuleringar och målsättningar som diskuteras hamnar i strid om uttrycket tillåts med konventioner och symbolpolitik. Medan en central utredning understryker behovet av närvaro och dialog med skolor – och den uppväxande generationen –ser en del av försvaret som syftat till att stärka den folkliga förankringen samtidigt ut att försvagas.
