I krisen betalar sig försiktigheten
Sverige kommer att göra ett ekonomiskt tapp av aldrig skådat slag. Arbetslösheten kommer att vara uppe i 10 procent redan till sommaren, enligt Swedbank. Och detta är ändå i det positiva scenariot, som är att smittspridningen rullas tillbaka inom några veckor och nuvarande restriktioner släpps inom en snar framtid (cirka en–två månader).
Vad ett sådant scenario, för att inte tala om pessimistiskt alternativscenario, innebär för bostadsmarknaden blir inte mindre dramatiskt.
Finansinspektionen har meddelat att amorteringskravet för låntagare kan pausas. De kommunala bostadsbolagens organisation talar om att kommuner och stat kommer att behöva betala hyror genom försörjningsstöd och tillfälliga bostadsbidrag. Men detta är som bäst tillfälliga åtgärder i en ekonomisk svacka som ser ut att bli långvarig.
Man ska dock komma ihåg att det kunde ha sett betydligt värre ut. Hushållens skuldsättning har hållits tillbaka genom amorteringskrav, bolånetak och bankernas försiktiga kalkyler över vad som finns kvar att leva på. Riskerna för att hyresgäster inte ska kunna betala hyran har minskats genom inkomstkrav.
Dessa regleringar har fått hård kritik för att stänga unga människor ute, att inte vara anpassade till den moderna ekonomin med dess tillfälliga jobb och att hålla tillbaka byggandet.
Hushållens höga skuldsättning har också förminskats genom en jämförelse med hushållens tillgångar. Men när en stor andel av dessa tillgångar finns i aktier som har tappat över en femtedel av sitt värde, och viljan att realisera de värden som finns kvar är obefintlig, visar det sig hur orealistisk den jämförelsen var.
Liksom det idag bör riktas viss tacksamhet mot dem som försöker hålla emot smittskyddsåtgärder som slår mot ekonomin utan att bidra särskilt mycket till ökad hälsa, bör en tacksamhetens tanke riktas till dem som gjorde svensk bostadsmarknad något mer motståndskraftig när krisen slog till.
