GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sten Tolgfors: Höstens ryska val ökar pressen på Ukraina

Det finns anledning till svensk vaksamhet.
Sten Tolgfors
Ledarkrönika • Publicerad 31 juli 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.
Ryssland har genomfört flottövningar i Östersjön i samband med marinens dag.
Ryssland har genomfört flottövningar i Östersjön i samband med marinens dag.
Foto: Alexei Nikolsky

Den 19 augusti 2021 är det 30 år sedan kuppförsöket i Moskva, då stridsvagnar rullade på gatorna och kommunistpartiets maktmän försökte stoppa Sovjetledaren Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Rysslands president Boris Jeltsin gick emot kuppmakarna. Sovjetunionen föll samman i december 1991.

Den 19 september 2021 är det parlamentsval i Ryssland. Det äger rum i en tid av låga opinionssiffror för dagens maktparti Förenade Ryssland, Coronapandemi och svag ekonomisk utveckling. Det äger rum i en tid då oppositionsledaren Aleksej Navalnyj först blivit förgiftad, sedan fängslad och hindrad att delta i valet. Det äger rum i en tid av revanschistisk retorik och vilja till ett expanderande Ryssland.

President Putin har förklarat att det bara finns ett ryskt folk, som delats upp när historiska fiender separerat belarusier och ukrainare från Ryssland. Ryssar är fördelade på flera länder, men beskrivs som ett folk. Ukraina beskrivs som en icke-legitim stat och ett västligt verktyg för ett anti-ryskt agerande.

Kriget i östra Ukraina har kostat mer än 13.000 människor livet. Det är en frusen konflikt i meningen att ingen lösning är i sikte, men en skarp konflikt i meningen att strider pågår. Krim är sedan 2014 olagligen annekterat av Ryssland. Sveriges ÖB kallade detta för en säkerhetspolitisk vattendelare.

I våras övade runt 100.000 ryska trupper vid Ukrainas östra gränser, vilket skapade osäkerhet om avsikten. USA markerade starkt emot detta. Efter övningen förblev den ryska militära närvaron förstärkt.

Just nu finns betydande rysk marin närvaro på Östersjön, med anledning av högtidlighållandet av den ryska marinens dag och efterföljande flottövningar. I september kommer övningen Zapad -21 att äga rum i Sveriges närområde. Flytt av militära resurser har redan inletts inför detta.

”Just nu finns betydande rysk marin närvaro på Östersjön.”

Att Zapad utspelar sig i Belarus ökar osäkerheten. President Lukasjenko är helt beroende av Ryssland, efter folkliga protester mot långvarigt vanstyre.

Ett ryskt de facto övertagande av Belarus, kvarlämnade ryska styrkor eller en än mer långtgående militär integration mellan länderna skulle betyda att de strategiska realiteterna i Europa förändrades.

Litauens huvudstad Vilnius ligger bara enstaka mil från gränsen till Belarus.

Ukrainas huvudstad Kiev ligger bara ca tio mil från gränsen till Belarus.

Skulle Ryssland ta över Belarus skulle det öka pressen på Ukraina avsevärt. Ukraina skulle då ha ryska styrkor i söder, öster och norr. Inte bara skulle förvarningstider försvinna, utan också det strategiska djupet i landets försvar.

Det ryska syftet kan vara att skrämmas. Militära styrkor som samlas nära ett lands gränser skapar politiskt tryck, visar länders utsatthet och kan ge politiska fördelar.

Syftet kan vara att mobilisera inhemskt stöd inför Dumavalet i september. Tidigare har utrikespolitiska äventyrligheter använts så.

Avsikten kan också vara en upptrappning av konflikten i östra Ukraina.

Men rysk förmågeansamling i Belarus ökar också pressen på de baltiska staterna och Nato.

Det finns anledning till svensk vaksamhet.

Sten Tolgfors

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.