Höga krav hejdade krisen
De dramatiska prisfall på bostäder som förutspåddes bli följden av coronakrisen har uteblivit. Den ökning av vräkningar i hyresbostäder som också spåddes följa av krisen har blivit en minskning. I krisen är det värt att påminna sig också om det som går rätt, och varför det blir så.
Tittar man på mäklarnas prisstatistik är det väldigt svårt att se att Sverige just nu genomgår den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Under de senaste tre månaderna har priserna på villor stigit med 2,6 procent. För bostadsrätter syns en minskning under det senaste kvartalet, - 3,3 procent, men priserna är fortfarande 2,8 procent högre än för ett år sedan.
Lika stabilt ser det ut på hyresmarknaden. Kronofogden har hanterat färre vräkningar i år än under förra året. Fastighetsägare rapporterar ingen ökning av vare sig obetalda hyror eller förfrågningar om anstånd med hyran. Behovet av hjälplösningar har varit litet.
Jämfört med exempelvis 90-talskrisen är detta anmärkningsvärt stabilt. Helt klart är det något som har gjorts rätt denna gång.
En faktor är att korttidspermitteringar har räddat många anställningar, samtidigt som det finns ett fungerande skyddsnät för arbetslösa.
Men perioden före krisen utmärktes också av en ofta kritiserad försiktighet som nu belönas. Inkomstkraven för hyreslägenheter har ansetts vara alltför högt satta och stänga ute svaga grupper men innebär samtidigt att hyresgästerna har marginaler. Bolånetak och amorteringskrav har ansetts stänga människor ute från den ägda marknaden, men har inneburit att människor var mindre utsatta för risk när krisen började.
Försiktigheten har skapat stora värden. Den har förebyggt vräkningar i en orolig tid. Den har gjort att människor som redan har förlorat arbetet inte dessutom måste göra en bostadsaffär med förlust. Försiktigheten har helt enkelt hindrat krisen från att sprida sig till bostadsmarknaden. Nästa gång försiktigheten kritiseras, bör man minnas hur mycket elände den har avvärjt.
