Annons

Historielös energipolitik

Hanteringen av elförsörjningen försvagar industrin och försvårar också den gröna omställningen. Lär av industrialiseringen i stället.
Ledare • Publicerad 20 februari 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Karlshammars kraftverk vid Emån, ett många av många vattenkraftverk i Kalmar län.
Karlshammars kraftverk vid Emån, ett många av många vattenkraftverk i Kalmar län.Foto: Hasse Broms

Den svenska elkrisen anno 2021 tågar vidare. Först elbrist och elpriser som rusar iväg, sedan importerad kolkraft och en uppstart av oljekraft i Blekinge, följt av ett förhalande av kärnbränsleförvaringens fortsatta verksamhet.

Som om det inte vore nog visar det sig nu att landets energiminister Anders Ygeman (S) tillsammans med myndigheten Svenska kraftnät i hemlighet har avsatt en miljard kronor för att lösa Stockholms elbrist - och för det använt pengar som egentligen är avsedda åt den nationella elberedskapen, det vill säga medel som ska användas i händelse av krig eller katastrofer av olika slag. Och som nu istället går till att renovera ett gammalt oljekraftverk i Stockholm. Ytterligare en panikartad nödlösning till följd av en ogenomtänkt energipolitik.

Annons

Den riskabla hanteringen av Sveriges elförsörjning är problematisk, minst sagt, inte bara för alla privatpersoner som har att hantera de ökade priserna – alternativt dra ner på sin elkonsumtion. Även industrierna påverkas negativt. Den nuvarande svenska energipolitiken präglas av en historielöshet som sätter Sveriges välstånd på spel, och därmed också en av förutsättningarna för en samhälleligt hållbar grön omställning.

Sveriges industrialisering är en historia sammanvävd med Sveriges elektrifiering. En fungerande kraftförsörjning var en förutsättning för utbyggd industri och det därpå följande ekonomiska välståndet. Utan industrins utbyggnad hade inte elektrifieringen av Sverige sett likadan ut. Här fanns alltså, och finns, en växelverkan.

Till en början, under 1800-talet, och fram till mitten av 1900-talet var det den förnyelsebara vattenkraften som byggdes ut. Så även i Kalmar län, där privata industrier och bruksföretag ledde utvecklingen och byggde mängder av lokala vattenkraftverk, bland annat i Orrefors, Storebro, Emsfors och Ankarsrum.

Sedan kom istället kärnkraften; fossilfri och det mest pålitliga av alla energislag, men samtidigt förenat med risker i och med radioaktiviteten. I vår tid är det främst experimenten med förvisso förnyelsebar men mer opålitlig teknik som vind- och sol-kraft som främjas.

Men behovet av trygg och pålitlig elförsörjning finns så klart kvar än idag. Elförsörjning, industrins framgång, och ekonomiskt välstånd går hand i hand.

När samhället nu i allt högsta grad är inställt på gröna omställningar är det nödvändigt att ha industrin med sig. Att ta fram nya tekniska lösningar kräver tunga investeringar; svenska företag borde ses som en självklar del av lösningen, precis som förr. För det krävs gynnsamma förhållanden att utgå från.

Att en regering ledd av Socialdemokraterna, med dess historiska värnande av svensk industri, i förening med Miljöpartiet för en energipolitik som tvärtom sätter käppar i hjulet för företagen är inget annat än anmärkningsvärt.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons