Annons

Henriksson offside i Kalmar FF

Anders Henriksson (S) företräder en organisation som kräver att elitidrotten ska stå för en ökad andel av sina kostnader samtidigt som han föreslås till ordförande för Kalmar FF.
Ledare • Publicerad 25 februari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Dubbla roller för Anders Henriksson.
Dubbla roller för Anders Henriksson.Foto: SUVAD MRKONJIC

När Kalmar FF håller årsmöte den 12 mars finns en kandidat som ordförande för fotbollsklubben; nämligen regionstyrelsens tidigare ordförande och den numera andre vice ordföranden i Sveriges kommuner och regioner (SKR), Anders Henriksson (S).

Efter en turbulent tid i föreningen där det brustit i förtroende mellan supportrar och medlemmar å ena sidan och ledning å andra sidan ter sig förespråkandet av en folkrörelsemeriterad ordförande, van vid att hantera interna konflikter och med respekt för medlemmarna, som ett tämligen säkert kort. I den managementledda idrotten har just sådana aspekter som identitet och tillhörighet och kontakt med ideella krafter och trogna supportrar förbisetts.

Annons

Den historiskt nära relationen mellan politik och fotboll i Kalmar består således i kommunen där den stora arenan är offentligt ägd.

I detta fall kan det tyckas som att Anders Henriksson är onside. Han har inget uppdrag i Kalmar som innebär att någon intressekonflikt föreligger.

Men som företrädare för Sveriges kommuner och regioner hamnar Anders Henriksson likafullt vid gränsen för offside.

Från bastionen på Söder i Stockholm hart i flera år bekymrade röster hörts över elitidrottens allt högre krav på offentlig finansiering.

I ett idrottspolitiskt positionspapper som ligger på SKR:s hemsida slås det fast att ”den kommersiella elitidrotten i en framtid måste bereda sig på att bära sina egna kostnader i större utsträckning”.

SKR trycker också på att de förändringskrav som elitidrotten ställer ”ska delas mellan förbunden/klubbarna och kommunerna/arenaägarna och i förekommande fall också staten”.

Det är minst sagt relevanta villkor. Det ligger något helt orimligt i att idrottsförbund höjer kravnivån på arenor utan att själva behöva ta de fulla ekonomiska konsekvenserna. I sak innebär det också andelsmässigt en överföring av medel från breddidrott till elitidrott.

SKR:s röst behövs därför i sammanhanget. Och därför ställs frågan om organisationen kommer att fortsätta att med hög röst kräva att elitidrotten av egen kraft bär sina kostnader eller om den i alltför hög grad vuxit samman med idrottsrörelsen? Henriksson har således två motsatta intressen att ta hänsyn till om han väljs till det nya uppdraget; dels den egna föreningen, dels SKR.

Nyligen har också Anders Henriksson varnat för att borgerliga kommuner kommer att använda de extra välfärdsmiljoner som riksdagen beslutat om till annat än välfärdssatsningar, det vill säga till skattesänkningar. Han krävde ett skattesänkarstopp.

Utspelet ska ses mot bakgrund av att Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna drivit igenom mer pengar till kommuner och landsting än vad den S-ledda regeringen föreslagit. Det satte S-företrädarna i ett komplicerat läge.

Annons

Ett skattesänkarstopp går emellertid rakt emot idén med kommunalt självstyre. Och mot de principer som borde vara grunden för kommunernas eget förbund.

Men med samma logik, att välfärdens kärna ska prioriteras, finns det ytterligare skäl att understryka medfinansieringskravet på elitidrotten. Där behöver enskilda kommuner känna att de har SKR-ledningens fulla stöd.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons