GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hellre restriktioner än en vårdkris

Utbyggda vårdplatser är inget alternativ till fortsatta restriktioner för att begränsa pandemin.
Ledare • Publicerad 14 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Samtidigt som Folkhälsomyndigheten konstaterar att smittspridningen når ”nivåer vi inte varit i närheten av tidigare” och samtidigt som sjukvården är allt mer ansträngd växer den politiska kritiken mot coronarestriktionerna.

Vården är svårt ansträngd och antalet vårdplatser kan inte byggas ut som en följd av lättade restriktioner.
Vården är svårt ansträngd och antalet vårdplatser kan inte byggas ut som en följd av lättade restriktioner.Foto: Johan Nilsson/TT

Talet om att restriktionerna inskränker fri- och rättigheter på ett sätt som inte är förenligt med grundläggande värden förenas med krav på utbyggda vårdplatser. Restriktioner kan inte motiveras med att sjukvården är underdimensionerad, argumenteras det. Även från vänsterhåll talas det om att den ”underfinansierade vården” är problemet som åtgärdas med restriktioner.

Det finns många anledningar att kritisera pandemilagens genomförande. Beredningsprocessen var tveksam. Någon särskild respekt för demonstrationsrätt och religionsfrihet visades inte. Frånvaron av konstitutionell debatt räddade regeringen. I Sverige anse det allvarligare att inte kunna gå på krogen efter klockan 23:00 än att mötesfriheten inskränks.

När smittspridningen och andra återkommande infektioner skapar ett hårt tryck på en redan ansträngd sjukvården finns det dock anledning att respektera restriktionslinjen.

Kravet på en omfattande utbyggnad av antalet vårdplatser för att klara av topparna under en pandemi ter sig logiskt utifrån bland annat hur Socialdemokraterna agerade i opposition under alliansåren. Då ställdes krav på flera tusen nya vårdplatser. Föreställningen om att vårdplatser är lika med vårdkvalitet grundlades.

Oppositionspolitik skiljer sig dock i Sverige från regeringspolitik. I regeringsställning har socialminister Lena Hallengren förändrat partiets riktning, tonat ned retoriken och tydligt deklarerat att antalet vårdplatser är en fråga för regionerna och inte för politikerna.

Därmed hörsammade också Socialdemokraterna till rösterna från profession som länge argumenterat för en omflyttning av resurser från den sjukhustunga vården till primärvården och vårdcentralerna. I jämförelser med andra länder lägger Sverige större andel resurser på sjukhusvården. Primärvårdens förebyggande uppdrag hamnar därmed i skuggan. Tillgängligheten till primärvårdens anses också vara av mycket stor betydelse i ett socioekonomiskt perspektiv.

Jämförelser med andra lände och vårdsystem innehåller också felkällor. Att antalet vårdplatser är lågt i Sverige måste också ses i relation till den medicinska utvecklingen i vården och till att äldre ges omsorg i den kommunala hemsjukvården. De sängarna tas inte med i statistiken.

”På kort sikt är det inte möjligt att snabbt utöka antalet vårdplatser.”

På kort sikt är det inte möjligt att snabbt utöka antalet vårdplatser. I Kalmar stängs för övrigt en kirurgiavdelning på grund av personalsituationen. Ekvationen avskaffade restriktioner och förstärkning av sjukvården är alltså olösbar. Lägg därtill att den växande vårdskulden är ett annat stort problem. De icke-vaccinerades lättja äventyrar framtiden för patienter vars vård skjuts på framtiden. Och frihetsförespråkarnas hållning riskerar att pressa vården och öka kostnaderna.

Andel av BNP som går till hälso- och sjukvård.
Andel av BNP som går till hälso- och sjukvård.

Är då svensk vård underfinansierad? I vart fall inte i jämförelse med OECD. Sverige ligger i toppen. AV BNP går 11,4 procent till hälso- och sjukvården. Så var det med myten om att vården svälts ut.

Det betyder inte att allt är frid och fröjd. Vårdskulden är efter pandemin underskattad enligt den statliga myndigheten Vårdanalys. Patienträttigheter måste utvecklas. Köer kapas. Ju förr pandemin planar ut kan de stegen börja att tas.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.