GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gör läsningen synlig igen

Teknikoptimismen medför risker. I dag ser barn och unga allt färre vuxna med en bok i handen.
Ledare • Publicerad 3 augusti 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Forskare kallar digitaliseringen av skolundervisningen för ett gigantiskt experiment och varnar för övertron på datorer och surfplattor.

Det har länge förts en debatt om värdet av att mer och mer teknik flyttar in i skolundervisningen. Teknikoptimismen, inte minst från politiskt håll, har dominerat uppfattningen om hur svensk skolundervisning ska utvecklas.

Men lärare och forskare har varnat för att om man ersätter mänsklig interaktion med teknik så tappar man lärandet. Man pekar även på att det har varit tekniken i sig som blivit det viktiga, inte att istället utgå ifrån evidensbaserade fakta om varför den ska användas, vilken form som är bra för elevernas lärande, hur det fungerar för läraren samt i vilken situation tekniken ska användas och hur den gynnar inlärningsprocessen.

Kort sagt har olika digitaliseringsstrategier medfört att datorer och surfplattor tryckts in i undervisningen utan eftertanke, således ytterligare ett av Sveriges skolexperiment.

Detta sker trots att forskningen är entydig: försiktighet ska råda vad gäller införande av störningsmoment i undervisningen, då alla distraktioner missgynnar koncentrationsförmågan.

Dessutom finns en inställning på sina håll i skolans värld att läsande av böcker i konkret form och skrivande för hand tillhör historien och tekniken är framtiden. Det är ett uttryck för en teknikoptimism som slagit över i absurditet.

Trots att forskningen länge visat att elever presterar sämre när de läser på skärm, eftersom läsningen blir ytlig och snabb, och att läsförståelsen blir avsevärt bättre vid läsning av tryckta texter, så tuffar alltså teknikutvecklingen oreflekterat på i skolan.

Fler läsande vuxna i det offentliga rummet, tack. Foto: Fotograferna Holmberg / TT.
Fler läsande vuxna i det offentliga rummet, tack. Foto: Fotograferna Holmberg / TT.Foto: Martina Holmberg / TT
”Men, trots att forskningen länge visat att elever presterar sämre när de läser på skärm, eftersom läsningen blir ytlig och snabb, och att läsförståelsen blir avsevärt bättre vid läsning av tryckta texter, så tuffar teknikutvecklingen oreflekterat på i skolan.”

Nyligen visade en studie från Malmö universitet och Århus universitet även att barn inte har den kompetens man trodde när det gäller att lyssna på ljudböcker. Barnen har svårigheter att fokusera och minns inte detaljer.

Studier har också visat att den rent kroppsliga, taktila, upplevelsen av läsning är viktig och befrämjar inlärning och tankeprocesser. Exempelvis kan man komma ihåg var i en bok något stod.

Frågan om digitaliseringen är en politisk fråga av yttersta vikt, som handlar om att Sverige kan gå mot ännu ett kunskapsras i skolan. Men, svensk skola har inte råd med ytterligare ett experiment. Hur det ens har kunnat gå så långt att den tryckta boken och handskrift inte anses tillhöra framtiden, speglar en anti-intellektuell, ytlig och faktaresistent hållning som måste förändras.

Men det finns även ett större ansvar som angår alla vuxna. Barn och unga ser i dag inte vuxna som läser i det offentliga rummet i samma omfattning som tidigare. Förut satt människor med en bok i handen på tåg och flygplatser, i väntrum och på caféer – i samtiden är det telefonen och en skärm som ligger i handen. Ansvaret för att bevara den tryckta bokens särställning tillhör därför alla.

Det behövs en ny folkrörelse, där var och en åtminstone ibland sitter med en bok i handen i det offentliga rummet – och läser.

Annika BorgSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.