Godkänt för nytt betygsystem
Sverigedemokraternas inträde i riksdagen tycks ha fått långtgående effekter på kompromissviljan i riksdagen. I fråga efter fråga tycks nu incitamenten att söka breda överenskommelser, i syfte att slippa hamna med svartepetter i knäet, resulterat i att blocköverskridande uppgörelser växer fram. Nyligen var det gällande Afghanistan, i helgen det kommande betygssystemet. Allt medan Vänsterpartiet fortsätter muttra i sin själpåtagna roll som dramats sämsta förlorare.
I lördags presenterade utbildningsminister Jan Björklund och socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mikael Damberg regeringens och Socialdemokraternas uppgörelse om det kommande betygssystemet. Uppgörelsen är bra trots sina brister; bland annat råder det fortsatt oenighet kring från vilken årskurs betygen ska sättas.
Uppgörelsen innebär att dagens betygsskala (MVG-IG) ersättas av en ny sexgradig betygsskala (A-F). Men det är inte bara införandet av en ny betygsskala som är nytt. Den kanske viktigaste skillnaden mot dagens system är att betygsstegen ges tydliga kriterier för vad som krävs av den elev som vill uppnå betygen A, C och E. Betygen B och D saknar motsvarande unika kriterier, för dessa betyg krävs istället att eleven uppfyller alla kriterier i betygssteget under, samt majoriteten av kraven för betygssteget över. Betyget F motsvarar dagens IG och innebär att eleven ej nått godkänt resultat.
"Vi har tidigare sett hur man på olika skolor infört informella betygssteg som VG plus och liknande. Det vill vi få bort", sade Jan Björklund under lördagen. Det är en välkommen ambition som kommer leda till mindre godtycke vid betygssättningen.
Såväl Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén som Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner uttalade sig mycket positivt om uppgörelsen. Sirén hyllade Alliansen och Socialdemokraterna för sitt blocköverskridande ansvarstagande som hon menade på ett tydligt vis satte skolans bästa framför politisk klåfingrighet. Förhoppningsvis får det förbli så – i uppgörelsen ingår nämligen en översyn två år efter ikraftträdandet.
Men nog vet de vad de talar om, Sirén och Fjelkner. Sannolikt har de alltför god insikt kring hur osäkerhet och otydlighet bereder väg för sämre skolresultat och frustration i skolan. Det är en väg som den svenska skolan gör rätt i att göra allt för att lämna.
Svenska skolelevers resultat sjunker, såväl i jämförelse med tidigare svenska skolelevers resultat, som ur ett internationellt perspektiv. Det är en utveckling vi inte har råd med. En utveckling som knappast kan hejdas av ökade resurser, som en del vill hävda.
Skolan står inför andra utmaningar. Den naiva tilltron till kravlös undervisning håller, äntligen, på att överges. Tack vare den nya uppgörelsen kan lärare, elever och föräldrar nu fokusera på att finna de verktyg som effektivast underlättar skolans enda uppgift i en konkurrensutsatt värld: att förmedla kunskap genom att bilda och utbilda framtida generationer.
