Annons

Glöm inte bort vattenledningarna

Svenska kommuners vatten- och avloppsinfrastruktur tas för givet, men åldras. I en tid som fått upp ögonen för beredskap inför kriser och behovet av klimatanpassning borde en kraftansträngning för att uppdatera dessa nät vara given.
Ledare • Publicerad 31 oktober 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Sverige behöver skynda på arbetet med att byta ut gamla vattenledningar.
Sverige behöver skynda på arbetet med att byta ut gamla vattenledningar.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är mycket tal om den samhällskritiska infrastrukturen i vår alltmer krismedvetna tid. Elnäten och deras betydelse i resan mot det gröna samhället, rastret av vägar och räls som behövs för kommunikationer och transport, eller den digitala infrastrukturen som om än mindre greppbar ändock berör hela befolkningen.

När löven nu fallit och höstregnen dragit in över Sverige blir det också en påminnelse om en annan men ofta mer bortglömd del av den kritiska infrastrukturen: vatten- och avloppssystemen. De flesta förutsätter att rent vatten ska rinna när man vrider på kranen; det känns lika självklart som att solen ska gå upp nästa morgon. Men i flera år har det varnats för att den svenska VA-infrastrukturen är eftersatt. Gamla ledningar som är slitna och läcker har beskrivits som tickande bomb. Att det ändå inte får mer uppmärksamhet politiskt har förklarats med att det svårt att vinna val på.

”Enligt Svenskt Vattens uppskattningar kommer det med dagens takt ta 200 år att byta ut det nuvarande ledningsnätet.”
Annons

Men som visats under den gångna sommaren utsätts systemen redan i dag för prövningar vid skyfall. Översvämningar riskerar att bli vanligare i takt med klimatförändringarna; dagens avloppssystem är inte gjort för att klara så mycket regn och många kommuner har fortfarande kombinerade avloppsnät där regnvatten avleds i samman ledningar som avloppsvattnet – vilket ökar risken för översvämningar.

Enligt Svenskt Vattens investeringsrapport från i år finns ett investeringsbehov på 31 miljarder per år för ledningsnätet och vatten- och avloppsreningsverk. Att rusta upp alltsammans fram till 2040 beräknas kosta 260 miljarder.

Problemet blir extra svårt för de avfolkningsbygder där de äldre näten, som byggdes i en annan tid med större befolkning, fortsatt behövs underhållas samtidigt som det finns färre invånare som kan betala VA-taxan. Vissa kommuner kan komma att behöva höja avgifterna med 100-200 procent.

Enligt Svenskt Vattens uppskattningar kommer det med dagens takt ta 200 år att byta ut det nuvarande ledningsnätet. Sverige behöver ta tag i problemet snabbare än så.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons