Exakt vilken dag när detta infaller skiljer sig förstås åt beroende på olika faktorer, som vilken kommun man är skriven i eller hur mycket man tjänar. För en medelinkomsttagare i Kalmar, Borgholm, Emmaboda, Torsås och Hultsfred inföll den i onsdags. I Västervik redan i tisdags. I länets övriga kommuner först igår torsdag.

Traditionen är kanske lite plojig, men den sätter fingret på något som många inte tänker på i sin vardag. Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv gjorde 2015 underskattar nästan alla svenskar hur mycket de betalar i skatt. Det är förhållandevis vanligt att endast se inkomstskatten framför sig när man reflekterar över hur mycket man betalar i skatt. Men i själva verket tillkommer ju även moms på allt man köper, liksom punktskatter och moms på dessa. Därtill arbetsgivaravgiften, vilket inkluderar den allmänna löneavgiften som inte har någon koppling till socialförsäkringsssystemet utan är en så kallad dold skatt.

Det är alltså inte bara en tredjedel av ens inkomst som går till skatt. Räknar man med både arbetsgivaravgiften och de olika skatterna på inköp är så går mer än hälften av de pengar som en arbetsgivare lägger på att betala lön till en anställd åt till skatter.

Det bör i och för sig även tilläggas att tack vare de av Alliansen införda jobbskatteavdragen – som dessutom utökades 2019 tack vare Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – så är det för många snarare runt tjugofem procent av lönen som går till själva inkomstskatten.

Att det spelar roll för väljarnas plånböcker vilka partier som regerar landet är tydligt. Efter att Alliansen tog över rodret 2006 lyckades man under sin tid att med hjälp av skattesänkningar och reformer tidigarelägga skattefridagen med flera veckor. Efter de åtta rödgröna åren har dagen återigen börjat infalla senare.

Samtidigt går det inte att bortse från att det inte alltid finns utrymme för omfattande skattesänkningar. De utmaningar Sverige står inför de kommande åren med bland annat upprustning av försvaret och stärkt polisväsende kommer att kosta. Det ekonomiska reformutrymmet bör då, ur ett borgerligt perspektiv, snarare handla om hur skattemedlen spenderas och på vad. Mindre av rödgröna satsningar av typen familjeveckan, mer av statens kärnuppgifter som välfärden, försvaret och rättsväsendet.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson var inne på denna linje under sitt Almedalstal denna sommar. Istället för att lova skattesänkningar talade han om ett skattehöjarstopp. Därmed knöt han för övrigt an till den linje som företrädaren Fredrik Reinfeldt (M) och dåvarande finansministern Anders Borg (M) gav uttryck för under valet 2014, då man menade att några skattesänkningar inte var att räkna med efter valet. Även Kristdemokraternas Ebba Busch har gett uttryck för liknande tankar.

I valet mellan skattehöjningar och skattehöjarstopp syns vänsterns och borgerlighetens olika ingångshållningar, vilket också får betydelse för väljarnas plånböcker. Men valpropaganda från vänster om att borgerliga partier kommer prioritera skattesänkningar framför allt annat kan avfärdas som just propaganda.