Annons

Gisslandramer har inga lyckliga slut

Dags att vända på varje sten för att få morgondagen för kriminalvården att gå ihop.
Ledare • Publicerad 26 juli 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Dramat på Hällbyfängelset utanför Eskilstuna blev en jobbig påminnelse om en kriminalvård i kris.
Dramat på Hällbyfängelset utanför Eskilstuna blev en jobbig påminnelse om en kriminalvård i kris.Foto: Per Karlsson/TT

På Kriminalvårdens hemsida är en nyhet publicerad med rubriken ”Lyckligt slut på gisslansituationen”. Frågan är vad som är lyckligt här. Är normalläget så förändrat att man bör vara lycklig varje gång kriminella som tar gisslan inte dödar dem, då har det gått alldeles för långt.

Många höll andan under förra onsdagen då två kriminalvårdare på Hällbyanstalten togs som gisslan. Dramat pågick under nio timmar och krävde en stor insats från polisen, men än är det inte helt över. Händelsen som personalärende har precis börjat. Förra året ökade allvarliga våldsincidenter mot kriminalvårdens personal med 40 procent i jämförelse med året innan. Knappast en boost för attraktiviteten hos yrket.

Annons

Slående är hur kriminalvården samtidigt nästan räknar med att situationer som dessa kommer att öka, också med värre utgång. Samma dag som gisslandramat ägde rum hade Justitieminister Morgan Johansson (S) tidigare under förmiddagen presenterat efterlängtad rättspolitik. Straffrabatten för unga ska tas bort, och även 18-20 åringar ska kunna dömas till livstids fängelse. Alltså dömas till Kriminalvårdens redan överbelagda anstalter där gisslandramer utan dödlig utgång beskrivs som ”lyckligt slut”.

”Slående är hur kriminalvården samtidigt nästan räknar med att situationer som dessa kommer att öka, också med värre utgång”

I juni var beläggningen på landets häkten 108 procent och snittet under hela förra året på landets anstalter var en beläggning på över 100 procent. En anledning till den ökade efterfrågan på frihetsberövning är knäckandet av Encrochat och operation Trojan shield.

Generaldirektör Martin Holmgren larmade i september förra året om att situationen med överbeläggningarna är akut. Detta i samband med att Riksrevisionen gett bakläxa för ineffektivt använda resurser inom kriminalvården. En bakomliggande orsak till ineffektiviteten var enligt Riksrevisionen att lokalerna som används är gamla och för små.

Överbeläggningarna har gjort att rehabiliteringsinsatserna minskat. Samtidigt är de svenska fängelseplatserna några av de dyraste per fånge i världen.

En inte helt orimlig lösning som cirkulerat ett tag är att hyra fängelseplatser utomlands. 2019 gjorde Sverigedemokraterna gemensam sak med Liberalerna och Kristdemokraterna när de gick ut och menade att det var en nödvändig lösning, åtminstone kortsiktigt.

Dagens system med små och många anstalter i Sverige kommer från en tid då principen var att varje län skulle ha ett eget fängelse. Det går inte att försvara på samma sätt idag, och de nya större fängelserna förväntas kunna bli både mer effektiva och säkra. Tills dess bör varje alternativ sten vändas på för att se till att de som ska låsas in också blir inlåsta och att anstalter som arbetsplats inte ska vara förenat med hög sannolikhet att bli tagen som gisslan.

Ett lyckligt slut på kriminalvårdens kris är ännu inte i sikte.

Ester Hertegård

Ester HertegårdSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons