GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ge läraren makten åter

Det är läraren och ingen annan som ska bestämma över läromedel i skolan.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Hela 86 procent av alla lärare menar sig inte kunna köpa in de läromedel eleverna behöver. Det framkommer efter att Läromedelsförfattarna har studerat läromedelsinköp i svenska skolor. Siffrorna blir ännu ett uttryck för samhällets låga förtroende för lärarkåren och underminerandet av dess auktoritet. Högre löner i all ära – men lärarna behöver också professionellt handlingsutrymme.

Det ligger i lärarens uppdrag att välja undervisningsmaterial.
Det ligger i lärarens uppdrag att välja undervisningsmaterial.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Läromedelsfrågan mynnar ut i en större debatt om undervisningsformer och lärarens roll. Skolverket självt har bekräftat att en dominerade fåra som har påverkat den svenska skolan det senaste halvseklet har varit vad man kan kalla progressiv pedagogik. Läraren har genom denna tillskrivits en mer handledande roll och fokuset har istället landat på att eleven bygger sin egen kunskap genom lärandelust och egna erfarenheter snarare än traditionell kunskapsöverföring. Men en utgångspunkt där eleven är den aktiva parten gör även att läraren tillskrivs mindre ansvar och därav också mindre respekt.

"Detta har även gjort att läromedlen – som enligt denna fåra fått stå för en förlegad undervisningsform – fått en mindre betydelsefull roll."

Detta har även gjort att läromedlen – som enligt denna fåra fått stå för en förlegad undervisningsform – fått en mindre betydelsefull roll. Det har bland annat legitimerat nedskärningar i läromedelsresurserna. Parallellt har stora bitar av beloppen tenderat att istället läggas på digitala hjälpmedel. Avgörande för att lärare ska kunna få de läromedel de behöver är alltså både att medel för läromedel läggs på rätt saker och att läromedel som sådana värderas.

Så länge detta inte görs kvarstår att lärare blir överkörda när de vill ha något som de gång på gång inte kan få – vilket också utstrålar lägre status för den som ska välja utbildning. Dessutom påverkas både undervisningen och lärarens motivation vilket i förlängningen påverkar arbetsmiljö och yrkets status ytterligare.

I lärarprofessionen ligger att utforma undervisningen och välja läromedel.

Den lärare som inte har detta inflytande över pedagogisk och material uppfyller inte definitionen av det vi kallar för lärare. Vederbörande blir en utifrånstyrd klassassistent vars arbete bestäms av skolpolitiker rektorer, administratörer och inköpare som vet väldigt lite om kunskapsförmedling.

Frågan om läromedel och lärarens auktoritet går därför hand i hand. Om läraren inte ska vara en auktoritet i klassrummet minskar läromedlens betydelse när mer makt hamnar hos elevens nyckfulla nyfikenhet. Men för den som någon gång djupgående lärt sig ett ämne är värdet av disciplin och struktur uppenbart och att ett likvärdigt resultat skulle uppnås av en process präglad av stundens infall eller känslor högst osannolikt.

Läromedelsundersökningen är ett tecken på att lärarens försvagade profession handlar om mer än lön. Den ger också ett av många andra svar på problemen i skolan som inte handlar om driftsformer, fristående skolor och konkurrens – utan om skolans innehåll.

Läs mer