unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Gazprom utraderar spåren av det svenska

Resterna av den svenska fästningen Nyenskans i S:t Petersburg kan helt komma att ödeläggas när det ryska Moskvakontrollerade bolaget Gazprom planerar ett storbygge på platsen.
Modell av Nyensskans.
Modell av Nyensskans.
Foto: Evgeny Gerashchenko/Wikipedia
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det ligger en stor symbolik i det som just nu sker i S:t Petersburg. Moskvastyrda Gazprom planerar ett affärscentra i S:t Petersburg på en tomt där det fortfarande finns spår av äldre svenska befästningar.

Det är finska Yles svenskspråkiga redaktion som uppmärksammar kulturskövlingen. På udden öster om den forna ryska huvudstadens centrum uppfördes de första befästningarna i området som med tiden kom att utvecklas till staden S:t Petersburg.

Redan på 1300-talet byggde en svensk här fästningen Landskrona på platsen för att utestänga ryssarna från Östersjöns handel. Fästningen förstördes dock närmast omgående av en rysk styrka. Nyenskans uppfördes under 1600-talet och staden Nyen var en av de större i det svenska riket.

S:t Petersburg har varit symbolen för ett annat Ryssland än det vi känner nu. Ett Ryssland som var en naturlig del av Europa. En kosmopolitisk stad vid ett Östersjön där kulturerna influerat varandra. Där tyskar investerat i Riga, där katoliker i Litauen mött protestanter i Talllin och där svenskar och ryssar handlat med varandra över havet. Stockholms perspektiv har också historiskt varit österut. Mot Helsingfors, Tallinn och S:t Petersburg. Den ryska tidiga historien och den svenska är tätt förbundna.

Den svenska historiska närvaron i området är i dag sällan något som diskuteras. Stormaktstiden tonas ned i historieböckerna. Östersjöväldet betraktas i termer av kolonialism och strid. Det gör oss också mindre medvetna om att det finns en historia bortom strider och konflikter.

Att värna ett minnesmärke som platsen för Nyenskans handlar om att lyfta fram en enande gemensam historia. På udden har arkeologer för övrigt också funnit fragment av en fästning från tiden före Landskrona som lär sakna någon svensk koppling.

Att betona de historiska banden över Östersjön är själva motsatsen till stormaktsnostalgi. I det praktfulla verket Svenska vägar till S.t Petersburg visar författaren och Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt på svenskars historiska inflytande i staden som affärsmän och industrialister. En svensk församling finns för övrigt kvar i en kyrka som under Sovjettiden användes som idrottshall. Basketlinjerna gick att skymta i kyrkorummet för bara något år sedan.

Gazproms intressen är strikt kommersiella. Det är dock något symboliskt att just detta bolag bidrar till att etnifiera den ryska historien genom att utmönstra synliga spår av annan kultur och makt på det som är rysk mark.

Det är Gazprom som ansvarar för den rysk-tyska gasledningen Nordstream på Östersjöns botten som i flera avseenden också är en förlängning av rysk utrikespolitik. Energi- och säkerhetspolitik kan inte skiljas åt. Med Nordstream kan Moskva stänga av kranen för leveranser. Med en ledning på Östersjön finns också intressen för Moskva att försvara. De kan hävdas vara hotade och därigenom legitimera ryska väpnade insatser för att skydda infrastrukturen.

Det finns fler skäl att uppmärksamma historien i relation till Ryssland. Samtida med svensk närvaro i Nyen var Axel Oxenstierna. Bengt Jangfeldt uppmärksammar rikskanslerns manande ord: ”Ingenting kan vara vår stat och fädernesland nyttigare, säkrare och nödvändigare än fred med Ryssland”.

Just detta kan historiska minnesmärken påminna om.