GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gärna dator, men först en rejäl skolbok

Det är inte bakåtsträvande luddism att justera digitaliseringens roll i skolan.
Ledare • Publicerad 10 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Datorn gör sig bäst som ett komplement till fysiska läroböcker.
Datorn gör sig bäst som ett komplement till fysiska läroböcker.Foto: Fredrik Sandberg/TT

När den industriella revolutionen drog fram genom världen i början av 1800-talet var det inte alla som välkomnade samhällets teknologiska framsteg. En del förhöll sig av olika skäl skeptiska, rentav fientliga. I England ledde motståndet till uppkomsten av de så kallade ludditerna, maskinstormare inom textilindustrin. Det är måhända lätt att le åt idag, men arbetarna slog sönder textilmaskinerna i protest mot vad de såg som ett hot mot sina arbeten – och turbulensen ledde tids nog till att en del av dem avrättades eller deporterades.

Sedan dess har ”luddit” levt kvar som ett begrepp för olika former av teknologifientlighet. Tanken går gärna tillbaka till ludditerna och deras oro när man följer den digitaliseringsdebatt som uppstått på sistone. Och visst finns det på sina håll ett överdrivet motstånd mot teknologi och digitalisering som bottnar mer i en irrationell skepsis, eller i allmän nostalgi för det förgångna, än i empiriskt grundade sakskäl.

Men liksom det finns en överdriven teknologiskepsis har det också funnits en naiv övertro på digitalisering. Allt blir inte bättre eller mer effektivt bara för att det är digitalt. I skolans värld har utvecklingen lett till att skolböcker i hög grad ersatts av datorer och paddor – trots att elever lär sig bättre genom läsning av fysiska böcker än genom läsning på skärm. I tidningen Ämnesläraren kunde man i december läsa om hur en femtedel av lärarkåren uppger att deras elever aldrig skriver för hand.

”Frågan är inte om digitaliseringen ska vara en del av skolgången, utan hur.”

Trenden har länge påhejats inom politiken. Alliansregeringen stretade förvisso länge emot tanken på en nationell IT-strategi för skolan, fram tills utbildningsminister Jan Björklund, dåvarande partiledaren för Folkpartiet, svängde strax innan valförlusten 2014. Strategin kom inte på plats, då, men under den rödgröna regeringen sjösatte Björklunds efterträdare på ministerposten, miljöpartisten Gustav Fridolin, en digitaliseringsstrategi för skolan. Ja till och med för förskolebarnen skulle det bli obligatoriskt med surfplattor och digital teknik. Trots att det är oklart hur det påverkar små barn.

Det är välkommet att den nuvarande borgerliga regeringen lyssnat på kritiken om saken, en fråga denna ledarsida återkommande har lyft. Att en del digitaliseringsivrare, inklusive vissa tidigare rödgröna ministrar, värjer sig mot skolministern Lotta Edholms (L) besked att satsa på fysiska läromedel, och uttalandet att ”digitaliseringen i skolan har varit ett experiment”, var bara att vänta.

Men att som Annika Strandhäll (S) framställa detta som en primitiv återgång till ”blyertspenna, papper och suddgummi”, som vore det fråga om att överge allt vad teknologi heter, är att skapa en falsk dikotomi. Det är inte så mycket en fråga om ”antingen eller” som ”både och.” En strävan efter att hitta de rätta proportionerna. Digitaliseringen är i grunden något bra. Frågan är inte om det ska vara en del av skolgången, utan hur.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.