Gangsterrapens manipulerade popularitet

Vanligen brukar rapartisternas framgångar beskrivas i ”miljontals lyssningar” på Spotify, inte minst i samband med att artister prisats på galor arrangerade av public service-bolagen. Det är låtar som för övrigt sällan spelas i exempelvis de populära kommersiella radiostationerna som kan antas vara väl uppdaterade om unga människors musikpreferenser.

Nu framkommer också nya uppgifter om att falska lyssningar tryckt upp manipulerat statistiken och därmed bidragit till att lyfta fram artisterna i rampljuset vilket också leder till fler äkta lyssningar.

Det är Svenska Dagbladet som avslöjar att polisen kartlägger hur kriminella gäng tvättar svarta pengar från kriminella uppgörelser genom att via bulvaner köpa en mängd konton på Spotify som genererar en stor mängd falska lyssningar på raparnas låtar. Spotify betalar sedan ut ersättning till rättighetsinnehavaren för låtarna, det vill säga till artisten.

Så frigörs kapital, samtidigt som musikgenren och det ”kulturella kapitalet” stärks genom att artisternas status trycks upp.

Detta inleddes konstaterades i texten lakoniskt ”ungefär när gangsterrappen slog igenom i Sverige.” Vilken slump.

Att det förekommer falska lyssningar på plattformar som Spotify är en offentlig hemlighet. Avslöjandet sätter emellertid inte bara ljuset på gängkriminalitetens allt mer avancerade metoder när det gäller bedrägerier och penningtvätt utan manar också till eftertanke när det gäller glorifieringen av de svenska rapartisternas musik.

Vi ska skilja mellan upphovspersonen och verket, brukar det heta. Om verket är en del av en kriminell berättelse som hör till upphovspersonen är det dock något mer komplicerat. Och om verkets hyllade popularitet i själva verket härrör sig från falska lyssningar har också prisjurys och mediepersonligheter blivit manipulerade av en verksamhet som finansieras med blodspengar.