GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Frivillighet ger styrka

Frivilliga försvarsorganisationer visar sin styrka under Coronakrisen. Det var inte många år sedan de var uträknade.
Ledare • Publicerad 17 april 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När de stora tälten skulle installeras utanför sjukhuset i Kalmar den lördagen 21 mars samlades 16 frivilliga från Försvarsutbildarna för att lasta, transportera och resa tälten.

Försvarsutbildarna reser sjukvårdstältet vid sjukhuset i Kalmar.
Försvarsutbildarna reser sjukvårdstältet vid sjukhuset i Kalmar.
Foto: Martina Cullin

Det är ett av många exempel på hur de frivilliga försvarsorganisationerna agerat under denna inledningsfas av Coronakrisen.

I grannlänet Kronoberg har tio stycken medlemmar i organisationen Criscom avtal med länsstyrelsens kommunikationsarbete. Flera fanns redan på plats när Coronasmittan uppmärksammades eftersom de tidigare stöttat myndigheten i samband med de översvämningar som drabbade Öja och Gemla nedströms Helige Å, strax sydväst om Växjö.

I Stockholmsregionen efterfrågas sjuktransporter vanligen hem från sjukhus av Coronabehandlade konvalescenter. Försvarsutbildarna har utbildat sjukvårdare till hemvärnet som nu får anställningar inom ambulansverksamheten. Och på andra ställen medverkar medlemmar från bilkåren med transporter. Civilförsvarsförbundet samordnar leveranser av livsmedel till riskgrupper ute i kommunerna och sjöfartsverket har fått hjälp med skyddsutrustning från CBRN-förbundet.

Frivilligförsvarets organisationer har haft svårt att sköta bemanningen, står det i Försvarsberedningens slutrapport. Det är inte små märkligt. Under många år tonades deras betydelse ned. Professionalism ersatte frivillighet. Ordet försvarsförankring blev allt mer sällsynt och i individualiseringens tid tillmättes folkrörelsetradition och gemenskaper ett lägre värde. I samma veva lades också Beredskapspolisen ned.

När försvarsmakten koncentrerades till allt färre orter försvagades också de ramar som organisationerna verkat i.

Utan en militär närvaro i Kalmar län försvåras både rekrytering och vardaglig verksamhet, till skytteklubbar, sjövärnskåren och till frivilliga radioorganisationen. När försvarsfrågor försvann från agendan minskade också intresset för engagemang.

Försvarsorganisationer tar man dock inte så lätt död på. Viljan att överleva var stark. Medlemmarna fortsatte att samlas och att öva. Som i Kalmar län där Frivilliga flygkåren sedan torsdagen spanar efter skogsbränder.

Och nu talar allt fler om åter stärka dem. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade så sent som i mars en utredning om att ge organisationerna en utökad roll. Efter Coronakrisen lär deras betydelse uppvärderas ytterligare.

Frivillighet är i grunden bra. Men organisationernas medlemmar som får uppdrag även i civila kriser har också utbildning och lokalkännedom. Det ligger till grund också för att insatserna ska kunna präglas av längre uthållighet. När Coronakrisen inleddes var det i stort sett bara att trycka på knappen och kalla in de organiserade medlemmarna utan att behöva inleda något nytt utdraget rekryterings- och kontrollförfarande.

Organisationernas betydelse för den folkliga förankringen av försvaret hör till bilden. Kriser som Corona eller hot från externa fiender kan inte bemötas av ”några andra” utan av oss alla. Försvarsorganisationerna var även tidigt ett verktyg, tillsammans med föreningen Folk och försvar och Allmänna försvarsföreningen, som syftade till att samla de svenska institutionerna kring försvaret. De totalitära krafterna skulle exkluderas genom folkrörelsestrukturerna.

Sjukvårdstältet i Kalmar är en symbol för en historia av frivillighet inom krishantering och försvar. Men det är också en signal om hur organiserad frivillighet ännu bättre kan tas tillvara inom både civilt och militärt försvar.

Martin Tunström

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.