Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Framgång för FRA:s småsyskon

Bra att lagens långa arm kan använda appar.
Ett allt viktigare verktyg för kriminella, terrorister – och polisen.
Ett allt viktigare verktyg för kriminella, terrorister – och polisen.
Foto: Raphael Satter
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

För exakt ett år sedan, så när som på en dag, lanserades polisens nya verktyg för hemlig digital dataavlyssning. 1 april 2020 började den tidsbegränsade lag gälla som ger polisen – samt Säkerhetspolisen, tullen, och Ekobrottsmyndigheten – möjlighet att ansöka om att få gå in i vissa allvarligt brottsmisstänkta användares datorer och mobiler för att exempelvis se vad som skrivs i chatt-appar.

Och det tycks redan ha blivit en framgångssaga. På ett år har polisen ansökt om 500 tillstånd för dataavlyssning; betydligt mer än de runt 100 fall som på förhand uppskattades. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som utövar tillsyn över verksamheten, har därför ansökt om mer pengar för att kunna hantera verksamheten.

Något som vore klokt att tillgodose. Förhoppningsvis kommer utvärderingen av dessa nya metoder om fem år, när den tidsbegränsade lagen löper ut, visa på ett gott utfall som gör det möjligt att förlänga befogenheterna. Om det är något som både polisen själv såväl som politiker i olika läger har ropat efter de senaste åren så är det just fler verktyg i polisens händer för att kunna hantera eskalerande brottslighet.

För att få bukt på brottsligheten är till syvende och sist övervakning ovärderligt.

Det hävdas på sina håll att brottsligheten skulle ha minskat. Här gäller det dock att ha två tankar i huvudet. Att den totala brottsnivån minskar, liksom att äldre dagars mer vanliga våldsamhet – slagsmål där gärningsmännen ofta var alkoholberusade – har gått ned, förtar inte på något sätt det oroande i att våld med skjutvapen har ökat markant. I Brottsförebyggande rådets brottsstatistik för 2020 som publicerades under tisdagen syns det dödliga våldet nästan dubblerats sedan 2012.

Men det handlar inte bara som att våldet ökar. De kriminella har också avancerat när det gäller teknologin. Att som i äldre tider bugga telefoner duger inte när både organiserade brottslingar och terrorister tar sin tillflykt till krypterade chattar för att kommunicera med varandra. När de kriminella ligger ett steg före i teknisk utveckling måste politiken i samhällets intresse se till att lagens arm även fortsättningsvis kan nå fatt förbrytarna.

Att dessa verktyg biter har nyligen demonstrerats i fallet med det digitala avlyssningssamarbetet inom EU. Polisföreträdare menar själva att det är en anledning till varför skjutningarna innevarande år hittills har gått ned jämfört med förra året.

Tidigare, som under FRA-debatten, har det funnits en rädsla kopplad till dessa metoder. Men ett missbruk där hederliga medborgare övervakas av statliga myndigheter är vad som sker i diktaturer där man vill sätta stopp för oppositionen. Där kommer inte Sverige hamna (oavsett vad regeringen vill få väljare att tro). Metoden är noga reglerad, och tillstånd beviljas endast genom domstolsprövning.

Ryggradsreflexen att värna integriteten är av godo; systemet med domstolsprövning, och att övervakningsmetoderna är reglerade, är en rimlig lösning. För att få bukt på brottsligheten är till syvende och sist övervakning ovärderligt.

Läs mer