unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Förtroende som ger hopp

Förtroendesiffrorna är som vanligt höga i årets SOM-undersökning.
Universiteten fortsätter att åtnjuta högt förtroende.
Universiteten fortsätter att åtnjuta högt förtroende.
Foto: Montage
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I en tid när annars inget är som vanligt känns dock det mesta igen i den SOM-undersökning som i coronaskuggan presenterades i Göteborg. Som vanligt hamnar sjukvården, polisen och de akademiska lärosätena i förtroendetoppen. I vanlig ordning minskar förtroendet något året efter ett val för de politiska partierna. Med reservationen för att undersökningen genomfördes före coronautbrottet som enligt andra undersökningar annars har ökat förtroendet för regering, myndigheter och Sveriges Radio.

I någon mening är det regelstyrda verksamheter som förknippas med en stark inneboende moral som hamnar högst. Kritiken mot landsting/regioner eller mot polisen i samhällsdebatten handlar vanligen om bristande resurser eller styrning, men sällan om den anda eller yrkesmoral som präglar verksamheterna. På den punkten finns istället tilltron till att polisen aldrig diskriminerar och att läkaren ger vård i enlighet med den medicinska etiken.

Att ha tillit till den medicinska vården med dess inneboende etiska ideal är i någon mening också mer opolitiskt än att ta ställning till exempel för storföretagen, vilka i Sverige varit motorer för välfärd och intäkter mer än i många andra länder.

Samtidigt är den polarisering som ständigt uppmärksammas inte något nytt. I offentlig debatt har inställningen till polisen haft en tydlig vänster-höger dimension vilket är ovanligt internationellt sett.

Återkommande från vänster anklagas polisen för rasifiering, eller för att särbehandla autonoma vänsterextremister negativt eller för överdriva brottsligheten. Det är en ideologiskt baserad kritik som skadat svensk polis. Intressant vore om SOM-institutet i en kommande undersökning skulle bryta ner siffrorna i denna fråga på partisympatier.

Ett delvis omvänt förhållande uppmärksammas i årets sammanställning. En gång var det vänstern och radikala grupper som misstrodde universiteten och den etablerade vetenskapen som ”reproducerade” den borgerliga makten, för att tala med Marx. Se också på de angrepp på nationalekonomin som ”högervetenskap” som upprepades under 1990-tals krisen.

Det var heller ingen slump att det var kårhuset i Stockholm som ockuperades av vänsterradikaler 1968. Sedan marscherade studenterna in på universiteten och radikaliserade institutioner som ekonomisk-historia, sociologi och sedermera dominerade den genusvetenskap som fått en stark ställning i den akademiska världen.

Förtroendet för universiteten är i dag högst bland Miljöpartister, hos Centerns väljare och Vänsterpartiets medan SD:s väljare präglade av motvilja mot ”eliterna” föga förvånande är de mest kritiska. Även KD-väljare och framför allt socialdemokrater har en något mindre positiv syn. Medan M och L hamnar ganska nära varandra. Med högre förtroendesiffror.

Därför man ska vara försiktig med att tala om någon faktaresistens i befolkningen.

Vid sidan av SD-väljarna som utmärker sig rör det sig om höga förtroendetal och skillnaden i uppfattning är samtidigt stor mellan invånare i landsbygd-storstad och mellan låg- och högutbildade. Det kan till del förklara partisympatisörernas inställningar. Miljöpartiet är starkt i universitetsstäder. Socialdemokraterna har stora tjänstemannagrupper som väljare, men också grupper som inte nåtts av den högre utbildningen.

Nej, tyngdpunkten i förtroendefrågorna just nu är inte polarisering utan stabilitet och till och med förtroendeökning. Det är en styrka när krisen drabbar oss alla.

Läs mer om corona här: