GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Försvarsvilja borde inte handla om kön

Inom få områden blir traditionella könsrollerna så tydliga som i synen på försvaret av Sverige.
Ledare • Publicerad 16 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har Kantar Public och Ungdomsbarometern under maj månad undersökt försvarsviljan och synen på samhällets skyddsvärden bland svenska folket. Respondenterna representerar åldersspannet 16 till 70 år, Ungdomsbarometern baseras på intervjuade i åldrarna 15 till 24 år.

Det som sticker ut är skillnaden mellan kvinnors och mäns syn på uppgiften att försvara vårt land: män kan i högre grad tänka sig att strida, medan kvinnor hellre ansluter sig till omvårdnadsuppgifter i totalförsvaret. Skillnaderna är inte avhängig ålder, utan finns bland såväl ungdomar som andra åldersgrupper.

Både kvinnor och män behövs inom Försvarsmakten.
Både kvinnor och män behövs inom Försvarsmakten.Foto: Pontus Lundahl / TT

Ett annat resultat som utmärker sig är att respondenterna inte uppfattar att den nationella suveräniteten är en förutsättning för värdena demokrati, rättssäkerhet samt fri- och rättigheter. Det sistnämnda rankas före försvaret av den nationella suveräniteten. Förvisso värderar män försvaret av den nationella suveräniteten högre än kvinnor, men i totaliteten hamnar dock demokrati och mänskliga rättigheter före i prioritetsordningen.

Hos ungdomarna blir den prioriteringen ännu tydligare. Försvaret av den nationella suveräniteten placeras på plats fem i en rangordning om sex platser. Liv och hälsa kommer på första plats och på andra demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Kopplingen mellan Sveriges självständighet och möjligheten att upprätthålla de prioriterade värdena saknas således hos många.

”Resultatet frilägger konsekvensen av att försvarsfrågorna under lång tid varit i skymundan eller behandlats som specialintressen, istället för som kärnuppgifter.”

Resultatet frilägger konsekvensen av att försvarsfrågorna under lång tid varit i skymundan eller behandlats som specialintressen, istället för som kärnuppgifter. Den offentliga retoriken om mänskliga rättigheter tycks ha bidragit till att osynliggöra vad som i grunden krävs för att dessa värden alls ska kunna förverkligas och upprätthållas: den starka försvarsförmåga fred förutsätter.

I båda undersökningarna framkommer att en stor majoritet, drygt 90 procent, kan tänka sig att delta i totalförsvaret om det inte innebär fara för det egna livet. De som är mest beredda att delta i strid med risk för livet är män i åldern 50 till 64 år, som tillhör generationer med erfarenhet av värnplikt. Det totala resultatet är att en av fyra tillfrågade kan tänka sig att strida med livet som insats, av dem är 43 procent män och nio procent kvinnor. Skillnaderna är avsevärd även i Ungdomsbarometern, där 6 av 10 killar menar att Sverige absolut ska göra motstånd vid angrepp, siffran för tjejer är 3 av 10.

Många unga uppger att de inte förbereder sig för kriser, eftersom de inte tror att något kommer att hända. Att inte uppfatta någon hotbild, får naturligtvis effekt på försvarsviljan. Undersökningarnas utfall är en viktig påminnelse för de politiska beslutsfattarna om att försvarsfrågorna inte är så förankrade hos befolkningen som dagens diskussioner om Nato och kriget i Ukraina kan ge vid handen. Försvarsviljan finns, men den behöver öka. Likaså är det nödvändigt med uthållighet för att hålla kvar försvarsområdet högt upp på den politiska dagordningen.

Annika BorgSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.