GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Försvaret i de sänkta kravens spiral

Sänkta krav på lärare och på värnpliktiga hänger samman. En skola med problem skapar årskullar som inte uppfyller värnpliktens krav.
Ledare • Publicerad 17 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Hur ska fler studiemotiverade kvinnor lockas till försvaret om kraven sänks?
Hur ska fler studiemotiverade kvinnor lockas till försvaret om kraven sänks?Foto: Ulf Palm

Värnpliktiga stannar inte i försvaret och bristen på lärare är fortsatt stor. Lösningen på de likartade problemen som presenterats är akuta och kortsiktiga. Den gemensamma nämnaren är nämligen precis som den som använts också på polisutbildningen; sänkta krav.

Den förra regeringen införde ett snabbspår till läraryrket, en kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), där akademiker med examen kan läsas in lärarutbildningen på två istället för som tidigare tre terminer.

Inte bara lärarfacken utan också universiteten och högskolorna höjde sina röster i protest. ”Det är bland det sämsta vi sett”, kommenterade chefen vid kansliet för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet, Susanne Liedberg.

Trots den nya regeringens återkommande ord om bildning och kunskapsfokus låter den nye utbildningsministern Mats Persson (L) utbildningarna fortsätta. På måndagen meddelades att Linköpings universitet ska samordna utvecklingen av omskolningen.

Problematiken med att värnpliktiga inte vill stanna i försvaret som del- eller heltidsanställda soldater efter muck kan vara på gång att lösas på samma sätt. Ekoredaktionen talar om att Plikt- och prövningsverket resonerar om behovet av att sänka krav på olika befattningar för att andra grupper ska genomföra värnplikten. ”Snedrekryteringen” av värnpliktiga i dag består nämligen i dag att unga som ser månaderna i försvarsmakten som ett viktigt tillägg på sitt cv tycks vara överrepresenterade på logementen. Och denna grupp väljer efter värnplikten att söka sig vidare till högskole- och universitetsutbildningar.

”Att försvarsmakten når studiemotiverade ungdomar kan inte ses som något annat än en framgång.”

Att försvarsmakten når studiemotiverade ungdomar kan inte ses som något annat än en framgång. Det vittnar om en folklig förankring av försvaret och det borde bidra till ett säkerställande av avancerad kompetens från moderna cyberförsvarskompanier till traditionella ingenjörsförband.

Och att värnpliktiga vill fortsätta till akademiska lärosäten betyder ju inte att de ”bara” kvarstår i rullorna utan att även om de inte vill stanna som heltidsanställda soldater så finns de som en resurs inom hemvärn eller frivilliga försvarsorganisationer. Verksamhetsområden som - också likt reservofficerskåren - försvagats under lång tid.

Fysiska krav måste också anpassas efter tidens villkor. Att kvinnor har högre resultat i mönstringen än män på begåvningstester men kanske inte når lika högt vad gäller fysisk styrka hör till bilden.

Det är också viktigt att stryka under varför de fysiska kraven höjdes när insatsförsvaret formades. De internationella insatserna prioriteras i dag bort, men i en kontext med ökad osäkerhet måste också kraven öka. Lägg därtill att ny utrustning såsom splitterskydd är tyngre och kräver större uthållighet att bära.

Men det är knappast kvinnor som är den sänkta kravens målgrupp. Om kvinnor når högre resultat i skolan och har generellt sett höga ambitioner lär de fortsätta med högre studier efter månaderna på luckan. Krav som anpassas för gymnasieelever som har svårt att få godkända betyg lär däremot svårligen locka fler motiverade kvinnor till livet på kasern.

Sänkta krav på lärare och på värnpliktiga hänger samman.Att gymnasieelever inte lever upp till kraven kan härledes till skolans tillkortakommanden, från undervisning till idrott. Höjd status på lärare ger också ett bättre urval för mönstringsofficeren.

Akutåtgärder blir skadliga på sikt. Sänks statusen på en organisation blir rekryteringen i framtiden svårare istället för lättare. Man hamnar lätt i en inflationsspiral med ständigt nedjusterade krav. Och man får, vilket är det avgörande, allt svårare i mötet med en fiende på slagfältet.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.