Försvara forskningen

Svensk forskning är värd att skydda mot främmande makts spionage.
Ledare • Publicerad 23 februari 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Scania, som har världsmodern lastbilskaross-tillverkning och förser försvaret med lastbilar, hör till dem som utsatts för ryskt spionage.
Scania, som har världsmodern lastbilskaross-tillverkning och förser försvaret med lastbilar, hör till dem som utsatts för ryskt spionage.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inför att regeringens forskningsproposition ska beredas i riksdagen har Moderaterna föreslagit att svensk forskning borde skyddas mot risken för spionage. Tanken är att få på plats en systematisk metod för att säkerhetsgranska de utländska forskare och studenter som kan misstänkas utgöra potentiella spioner; primärt gäller det individer med kopplingar till kinesisk militär.

Konkret gäller det sådant som bättre granskning av visumansökningar från kinesiska forskare med militära kopplingar, och ett bättre samarbete mellan högskolemyndigheter, försvars- och säkerhetsmyndigheterna samt Migrationsverket.

Och visst finns det anledning att måna om den svenska forskningens säkerhet.

I ett avsnitt av SVT:s ”Dokument utifrån” tidigare detta år berättar en cybersäkerhetsexpert hur Kina, alltsedan landet öppnade upp sig mot väst, kontinuerligt ägnat sig åt industriellt spionage – i stor skala. Den kinesiska industrin har byggts upp bland annat med hjälp av piratkopior av västerländska produkter och stölder av immateriell egendom från västerländska företag.

Att Kina ägnar sig åt industriellt spionage är vad man kanske skulle kunna kalla för en öppen hemlighet. Men det är inte bara industrin som utsätts för spionage. Även forskning, i Sverige och andra länder, kan vara av stort intresse för kinesiska syften.

Bara i Sverige så har flera hundra forskare med kopplingar till den kinesiska försvarsmakten varit verksamma på universitet de senaste åren, enligt en rapport från tankesmedjan Frivärld häromåret. Stefan Kristiansson, tidigare chef för den militära underrättelsetjänsten, som skrev rapporten drog slutsatsen att ”svenska skattemedel [går] till ökad operativ militär förmåga för Kina”.

Det gäller inte bara forskare. I ett uttalande till Altinget i går påpekar ordföranden för riksdagens försvarsutskott, Pål Jonson (M), att Totalförsvarets forskningsinstitut dokumenterat att även tusentals kinesiska studenter i Sverige har kopplingar till kinesisk militär; han hänvisar även till liknande varningar från Säkerhetspolisen.

Samtidigt är naturligtvis inte Kina ensamt om att bedriva spionage mot Sverige. Så sent som i går åtalades en konsult och tidigare forskare i Göteborg för att under flera år ha sålt hemlig information från Scania och Volvo till Ryssland. Enligt åklagare rör det sig om uppgifter som är så pass känsliga att de kan utgöra men för Sveriges säkerhet.

Att Ryssland liksom andra stater utöver Kina kan ha intresse även av svensk forskning går inte att utesluta. Även om Ryssland och Kina är de största hoten, så nämner Säkerhetspolisen i dess årsbok för 2019 att ett 15-tal nationer bedriver spionage i Sverige.

Det vore alltså rimligt med någon form av säkerhetsgranskning när forskare och studenter ansluter till svenska universitet i de fall och från sådana områden som svensk säkerhetstjänst bedömer att det finns en risk för spionage. Inte för att misstänkliggöra ryska eller kinesiska forskare och studenter som sådana; det är viktigt att det hela genomförs på ett rättssäkert vis. Men man bör inte heller vara naiv och äventyra Sveriges forskning, industri, och säkerhet.

Thomas HermanssonSkicka e-post