Förstatligande med oklart syfte
Regeringen ger tidiga julklappar i år. På tisdagen fick Liberalerna sin efterlängtade utredning om förutsättningarna för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det är partiets första betydande utdelning av januarisamarbetet sedan värnskatten avskaffades. Frågan är dock vilket syfte utredningen har, annat än att just göra Liberalerna nöjda.
Det är nämligen inte helt klart vad exakt ett förstatligande skulle innebära. Något som även går att skönja i utredningens direktiv. Utredaren, Thomas Persson, ska komma med förslag på hur arbetsgivarskap, finansieringsmodell och ledning för den offentliga skolan skulle kunna tas över av staten.
Till facktidningen Läraren säger utbildningsminister Anna Ekström (S) att hon heller aldrig riktigt förstått vad som menas med ett förstatligande. ”Så jag tycker att det ska bli väldigt roligt att jag nu får ta fram det svaret”, säger hon vidare.
Att vi nu, med utbildningsministerns ord, ska ”få svart på vitt vad ett förstatligande skulle innebära”, är nog trevligt. Men det känns ändå som att något saknas. Kanske en faktiskt ambition om vad det hela ska åstadkomma. För poängen är ju att svensk skola ska stärkas i statens händer.
Stora delar av skolans verksamhet styrs dock redan i dagsläget av staten. Ytterst regleras den av Skollagen som ju riksdagen har stiftat. Och hur den sedan ska tillämpas avgörs i hög grad av Statens skolverk, som inte minst utfärdar läroplaner och kursplaner.
Även den externa granskningen av skolan utförs av statliga myndigheter. Främst av dessa är naturligtvis Statens skolinspektion som granskar både fristående och kommunala skolor. Liksom Barn- och elevombudet, som är en avdelning på Skolverket. Därtill bedrivs utbildningen av lärare till skolan på landets universitet och högskolor. Av vilka flertalet är statliga myndigheter.
Bristen på ett tydligt syfte synliggörs också beträffande vilka delar av det kommunala ansvaret som potentiellt ska överföras till staten. Finansiering är till exempel inte samma sak som arbetsgivarskap. Förstatligande av dem uppnår därför inte nödvändigtvis samma mål.
Statlig skolpeng kan främja likvärdighet, då skolor i alla rikets kommuner får samma ekonomiska förutsättningar. Att lärarna blir statligt anställda handlar dock snarare om att höja skolans generella kvalitet. Genom att det kan höja löneläget och yrkets status, samt bidra till bättre samordning mellan utbildning och rekrytering av nya lärare.
Ibland låter det dessutom på anhängare av förstatligande som att hela den offentliga skolan skulle bli statlig. Något som nog vore att gå betydligt längre än många önskar. Lokal påverkan är viktigt för hur skolorna i närområdet ska drivas efter medborgarnas önskemål.
Ett förstatligande av skolan kan mycket väl vara rimligt, men det beror på vad som är syftet. Det kanske regeringen borde haft klart för sig innan utredningen tillsattes.
