Förstår du vad du läser?
Ett ras för svenska fjärdeklassares läsförmåga. Så kan man i grova drag sammanfatta innehållet i den senaste rapporten från den återkommande internationella mätningen Progress in International Reading Literacy Study (Pirls), som vart femte år undersöker tioåringars läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning.
Sverige har deltagit i studien i ungefär två decennier, och jämfört med andra EU- och OECD-länder som deltagit har Sverige historiskt sett brukat prestera rätt bra – samtidigt som man också något ironiskt har utmärkt sig för att svenska elever har en mer negativ inställning till läsning än genomsnittet. Nu ligger Sveriges ranking på ungefär samma nivå som 2011, alltså en tillbakagång jämfört med alla andra resultat (2001, 2006 och 2016). Det är det näst sämsta resultatet för Sverige sedan mätningarna startade.
Till saken hör förvisso att inget OECD-land har förbättrat sitt resultat denna gång, vilket eventuellt kan förklaras av pandemin och de negativa effekter som förändrade skolrutiner fick för undervisningen. Jämfört med andra länder ligger Sverige bra till, även jämfört med övriga Norden.
”Skol-, migration- och integrationspolitiken hänger ihop.”
För Sveriges del kan i princip hela tappet i stället förklaras med migrationen. Den svenska nedgången i resultatet gäller inte alla elever. Elever som inte alltid talar svenska i hemmet brukar prestera sämre i mätningen av läsförståelse. Denna gång har läsförståelsen i denna grupp minskat kraftigt, medan barn som alltid talar svenska i hemmet ligger på samma högre nivå som 2016 eller till och med något högre. Detta samtidigt som andelen elever som inte talar svenska i hemmet har ökat. Tar man hänsyn till migrationen och bara jämför elever som alltid talar ländernas majoritetsspråk i hemmen ligger Sverige rentav på toppen i mätningen av läsförståelse.
Att Sverige brukar få ett gott resultat i mätningarna ligger i linje med den historiska erfarenheten. År 1800 var runt nittio procent av alla svenskar läskunniga, och redan på 1700-talet hade en majoritet läst sig läsa. I kontrast till moderna fördomar om kyrkan så var den drivande i att lära befolkningen att läsa och skriva för att kunna läsa psalmbok och katekes. Även den simplaste lekman, drömde lutheranerna, skulle ha möjlighet att på egen hand ta del av Bibeln.
Den nya Pirls-mätningen tyder på två saker. Dels att Sverige tycks ha agerat rätt som höll grundskolorna öppna under pandemin, till skillnad från det vägval många andra länder gjorde. Dels är det tydligt att en av den svenska skolans utmaningar framöver är att hantera följdeffekterna av den stora migrationen.
Det är för tillfället mycket tal om digitaliseringens baksidor i form av bland annat försämrad inlärning, något som inte ska ignoreras. Men det kommer också vara avgörande att hantera den utbildningsutmaning det innebär med högre andel elever med annat modersmål. Skol-, migration- och integrationspolitiken hänger ihop.
