GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Förening och frihet bäst för idrotten

Synen på elitsatsningen avslöjar partiernas inställning till civilsamhällets självständighet.
Ledare • Publicerad 7 november 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

På de större elitlagens ståplatsläktare skymtar inte sällan två plakat vars budskap är av mer samhällelig karaktär.

Riktiga supportrar stöttat föreningsdriven idrott.
Riktiga supportrar stöttat föreningsdriven idrott.Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

”Sympati med de avstängda”, står det på det ena, syftandes på de ”supportrar” som belagts med tillträdesförbud av åklagare efter att exempelvis ha tänt bengaler eller stökat på läktarna.

”Bevara 51 procent-regeln”, lyder de mer kryptiska orden på det andra. Ett budskap som ger en annan, betydligt mer positiv bild av den svenska supporterkulturen.

51 procent-regeln är en omskrivning för den svenska idrottsmodellen. Den innebär att en förening måste ha majoriteten i ett idrottsaktiebolag. Klubbar kan därför inte helägas av oligarker, stora företag eller riskkapitalbolag, för att nämna några möjliga investerare. Regeln är en garanti för att folkrörelsemodellen ska bestå. Den modell där samma regler gäller för alla klubbar inom ramen för ett och samma sammanhängande system, från gärdsgårdsserierna till elitdivisionerna. Och där klubbarna kopplas till medborgarna via det civila samhällets föreningar. Det är bara att lösa medlemskap och vara en del av Kalmar FF, IFK Göteborg eller IK Oskarshamn.

Främst inom ishockeyn har det rests krav på att ta bort regeln. Det har också argumenterats för en stängd förstaliga för att bland annat klubbor som investerat i dyra arenor inte ska riskera att åka ner i seriesystemet.

Ville regeringen ta bort 51-procentregeln för att i Tidöavtalets anda ”stärka högstaligorna” i fotboll och ishockey? Frågan har rests sedan avtalets formulering lästs som att ett avskaffande av regeln var aktuell. Uttalanden från Sverigedemokrater antyder att partiet öppnat frågan för förhandling och Liberalernas Johan Pehrson, tillika arbetsmarknads och integrationsminister, medgav först att regeln kunde diskuteras innan han backade och meddelade att så inte var fallet.

”Prioriteringen av elitidrott i Tidöavtalet var udda. Ett legitimt politiskt mål är exempelvis att stärka barn- och ungdomsidrotten eller att utreda hur hela civilsamhället kan åtnjuta ökad självständighet.”

Prioriteringen av elitidrott i Tidöavtalet var udda. Ett legitimt politiskt mål är exempelvis att stärka barn- och ungdomsidrotten eller att utreda hur hela civilsamhället kan åtnjuta ökad självständighet.

Partiernas ställningstaganden belyser något större än synen på elitidrott, nämligen inställningen till politikens gränser och det civila samhällets roll.

Även om Riksidrottsförbundets beslut av stöd till idrottsförbund betraktas som myndighetsutövning och kan överklagas till domstol är frågor som gäller idrottens inre organisering något som ligger utanför politikens makt.

Sverigedemokraternas ambition att styra över idrottsrörelsen påminner om att civilsamhället är svagare och staten starkare i SD:s politiska vision i jämförelse med de borgerliga partierna. De fria samhällssfärerna är inte fredade från politisk intervention.

Johan Pehrsons kluvna inställning speglar något annat. Folkpartiet hade länge nära kopplingar till folkrörelserna och det skulle ha varit en FP-ledare främmande att intervenera i dess inre liv. När den ideologiska kompassen nu är otydligare ses idrotten som vilken politisk styrbar samhällssektor som helst som dessutom kan ”berikas” med riskkapital.

När det görs politiska självmål står dock idrottsministern själv stabil. Socialminister Jakob Forssmed (KD) som har idrottsfrågorna i sin portfölj deklarerade tidigt att 51-procentregeln är en angelägenhet för Riksidrottsförbundet (RF) och ingen annan. Det återspeglar i sin tur också partiets bejakande av ett vitalt civilsamhälle, som mår bäst utan att den offentliga makten bryter sig in.

Säkert kommer skylten med ”51 procent-regeln” visas även framledes, även om något politiskt hot inte föreligger. Men inte minst fungerar den som en påminnelse om de verkliga supportrarnas kärlek till sina föreningsdrivna lag.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.