För en högskola bör vinsten komma i andra hand
”Det behövs fler entreprenörer i universitetsvärlden. I dag dominerar akademikerna för mycket.” Citatet från Innovationsbrons VD Peter Holmstedt är visserligen ryckt ur sitt sammanhang. Men det visar ändå att vi kanske åtminstone måste installera varningslampor hos universitetsledningarna, även om de inte behöver slås på just nu.
Till vad syftar verksamheten vid universitet och högskolor? Under lång tid var det enbart undervisning som gällde. För omkring 200 år sedan fick forskningen fäste vid lärosätena. Det innebar en mycket fruktbar förening i vilken kreativa intellektuella miljöer växte fram. Alternativet, med forskning i stora separata akademier (som i Ryssland) har aldrig blivit lika slagkraftigt.
Nu börjar däremot universiteten allt mer ses som ekonomiska aktörer. Ett typiskt exempel är en artikel i senaste numret Management Magazine, där förutsättningarna för tillväxt beskrivs av en Ulf Petrusson. Att USA är ledande när det gäller att bygga nyföretagande på intellektuellt kapital beror bland annat på att unionens universitet ses som medel att utveckla både nya idéer och äganderätten till dessa.
Och att nå nytt välstånd med ny kunskap är naturligtvis en lovvärd ambition. Det är också en tanke som Sveriges nuvarande utbildningsminister Leif Pagrotsky.
Men tillväxt, vinst och kapitalskapande är inte syftet med universitet och högskolors forskning. De är vårt samhälles enda institutioner som har kvalificerat sanningssökande oavsett konsekvenser som mål för sin forskning.
Det är inte för att nytt vetande inom exempelvis matematik, semitiska språk, sociologi eller astronomi ger välstånd som vi eftersträvar det. Välstånd kan komma ändå, som en bieffekt. Men själva grunden är att kunskapssökandet i sig är viktigt för ett civiliserat samhälle.
Släpper vi denna grund för att i stället se universitet och högskolor som i första hand kapitalskapare kommer vi i längden att förtvina som samhälle. Och sannolikt kommer vi också i förbifarten ha dränerat universitetsmiljöerna på deras kreativitet också. Och därmed dessutom missat den tillväxt de ger.