GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

För allt smör i Småland - känn inte mjölkskam

Det är orimligt att jordbruket ständigt betraktas som en klimat- och miljöbov.
Ledare • Publicerad 21 november 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Redan på 1300-talet sägs smöret från Småland ha varit så uppskattat att det blev en exportprodukt.

Varför denna mjölkskam över ett jordbruk som producerat i toppklass sedan 1300-talet?
Varför denna mjölkskam över ett jordbruk som producerat i toppklass sedan 1300-talet?Foto: SUVAD MRKONJIC

Specialiseringen av jordbruket var en global trend. Historikern Dick Harrison brukar berätta att bönderna efter digerdödens framfart gick över från åkerbruk till boskapsskötsel på grund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Det fanns helt enkelt inte arbetskraft till att så och skörda. Till det kom marknadsanpassningen av produktionen.

Det småländska smörkärnandet mötte strax hinder. Centralmakten i Stockholm såg till att beskatta den framgångsrika exporten av ”allt smör från Småland”. Lokala makthavare tog ut jordränta i from av smör från bönderna.

Smålandslänen Kalmar och Kronoberg liksom landskapet Öland utgör fortfarande mjölkbältet i den svenska geografin. Nu möter producenterna av mjölk, grädde och ost nya hinder.

Sveriges Radios ekoredaktion meddelade på måndagen att Arla ska sluta att klimatkompensera sin mjölk efter det att Konsumentombudsmannen stämt mejeriföretaget för vilseledande marknadsföring. Arla hade hävdat att utsläppen från ekoprodukterna var ”netto noll klimatavtryck” med hänvisning till att bolaget planterade träd i Afrika.

Det tämligen bisarra är att en mejerikoncern av det offentliga samtalet anser sig tvunget att klimatkompensera för mjölkkor som är friskare och har ett lägre klimatavtryck än korna i konkurrerande länder. Klimatkompensationen gör dessutom mjölken, grädden och osten dyrare vilket driver på importen och minskar självförsörjningen.

Svensk jordbruk har självfallet också ett klimat- och miljöansvar. Att gå över från diesel till fossilfria bränslen i traktorer och fordon. Att minska utsläppen av gödningsmedel i vatten och hav.

”Men bilden av lantbruket som en miljöbov skadar hela näringen.”

Men bilden av lantbruket som en miljöbov skadar hela näringen. Den finns inte bara i den allmänna debatten utan också i miljöbalken där jordbruket definieras som miljöskadlig verksamhet. Det är långtifrån högtidstalen om ”gröna näringar”.

Klimatkompensation är ett utmärkt verktyg för andra branscher. Det fördyrar utsläppen i linje med devisen att förorenaren ska betala. Men mjölkskam förbättrar inte klimatet utan fjärmar människan från jordbruket, staden från landet och produktionen från platsen.

1300-talets boskapsbönder möttes av skatter. Det gör också dagens mjölkbönder. Men de tvingas också försvara sig i ett kulturkrig där bönderna är den ständiga måltavlan.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.