unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Fastighetsskatt är aldrig rimligt

Förespråkarna glömmer både grundprinciper för beskattning och värdet av ägande.
Gör det inte dyrare att äga sitt hem.
Gör det inte dyrare att äga sitt hem.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ropen på en ny fastighetsskatt skallar allt tätare. LO och den S-anstrukna tankesmedjan Tiden har fått sällskap av såväl Aftonbladets ledarsida som Dagens Nyheter och Expressen. Även finansminister Magdalena Andersson (S) har övervägt ett nytt system. Senast är Peter Englund, professor emeritus i nationalekonomi, i en SNS-rapport som presenterades på måndagen.

Det huvudsakliga förslaget är att ersätta dagens fastighetsavgift med en ny fastighetsskatt som ska gälla både småhus och bostadsrätter. Enligt beräkningar från Bostadsrätterna skulle en bostadsrätt värd 1 miljon kronor beskattas med mellan 4 400 och 13 300 kronor per år. Som jämförelse låg medelpriset för en bostadsrätt i Kalmar kommun det senaste året på 1 650 000 kronor.

Peter Englund försöker visserligen undvika problemet med oförutsägbara priser, men missar andra principiella problem.

Staten tar in skatt för att en del av det välstånd som samhället skapar ska gå till offentliga ändamål. Därför sker skatteindrivningen i huvudsak i nära anslutning till värdeskapandet. Vid produktionen, genom inkomstskatter och arbetsgivaravgifter, och nyttjandet av välståndet som konsumtion och vinst, genom moms och företagsskatt.

Men att äga föremål alstrar i sig inget värde, utan är tvärtom följden av det välstånd som redan har skapats. Därför beskattar vi generellt sett inte egendom, varken cyklar, tavlor eller kläder.

En viss sorts ägande, investeringar, skapar visserligen nytt värde. Och i viss mån kan ägande av bostad ses som en investering. Men det omfattas redan av reavinstskatten, som bara måste betalas om bostaden faktiskt har ökat i värde. Eftersom investering i en bostad inte ger löpande avkastning som fonder och aktier, behövs ingen löpande skatt.

Detta ignorerar dock Peter Englund. Han anser att frånvaron av hyresutgifter för den som äger sin bostad är likvärdigt med att få löpande inkomster. Vilket inte tar hänsyn till att ägaren själv måste stå för underhåll och renovering, som annars är hyresvärdens ansvar.

Ett större problem är att Englund ser fastighetsskatten ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Men politiken bör ta hänsyn till mer. Exempelvis att en överväldigande majoritet av svenskarna vill äga sin bostad. Att ägt boende främjar ansvar och samhällsengagemang. Eller att den som äger sitt hem är mer självständig.

I stället för att försämra människors möjlighet att äga bostad, bör politiker göra det lättare. Ett område där Kristdemokraterna verkar ta ledningen genom sitt försök att lansera en ny egnahemsrörelse. En sådan borde visserligen hantera att fastighetsavgiftens tak missgynnar låginkomsttagare. Men den rimligaste lösningen vore då att sänka avgiften.