Annons

Färre riksintressen är i rikets intresse

Efter den senaste tiden tillkortakommanden har Centern och Liberala i vart fall lyckats bocka av en punkt i Januariöverenskommelsen.
Ledare • Publicerad 27 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Hur vägs riksintressen mot varandra när riksintresset vindkraft kolliderar med riksintresse kulturmiljövård.
Hur vägs riksintressen mot varandra när riksintresset vindkraft kolliderar med riksintresse kulturmiljövård.Foto: Anders Johansson

Sverige torde ha världens mest decentraliserade beslutsprocess när det gäller planeringen av mark och vatten. Här är kommunernas självstyre som starkast. De har ett ”planmonopol”. Men som så ofta är avståndet långt mellan teori och praktik. I planeringen ska av statliga myndigheter utpekade riksintressen beaktas. Och över den processen har Länsstyrelsen tillsyn.

Nog måste staten ha inflytande. Vilken kommun har någonsin sagt nej till exploatering? Tillfälliga majoriteter kan heller inte få möjlighet att förändra det historiska landskapet eller att fatta beslut som går emot nationella intressen.

Annons

Tanken var emellertid att särskilt motiverade platser med höga kultur- eller naturvärden skulle pekas ut som riksintressen – inte att halva landets areal skulle omfattas. Det blir särskilt paradoxalt när Länsstyrelsen och Boverket å ena sidan trycker på behovet av bostadsbyggandet medan samma Länsstyrelse kan välja att överpröva en detaljplan för att riksintressena inte visats tillräcklig hänsyn. Hur olika intressen ska vägas mot varandra är heller inte lätt. Som när Energimyndigheten pekar ut möjliga områden för vindkraft vilka via Naturvårdsverket fått status som riksintresse via Natura 2000. Kommunernas frustration är förståelig och Riksrevisionen underströk för hela sex år sedan att något måste göras.

I torsdags kom beslutet som en del av Januariöverenskommelsen att flera myndigheter får i uppdrag att minska antalet riksintressen.

När den politiska viljan saknas mal regeringskansliets kvarnar långsamt. 2015 föreslog en utredning att kriterierna för riksintressen skulle tydliggöras och att merparten av de utpekade områdena skulle omprövas vart åttonde år, i dialog med kommunerna. Hur svårt det är att krympa regelverk visas också av att utredningen som skulle utarbeta ett effektivare regelverk dels föreslog att också grundvattenförekomster skulle kunna få riksintressestatus dels att en underkategori, väsentliga allmänna intressen” omfattande bland annat områden av vikt för klimatanpassning, bostäder och forskning skulle införas i lagen.

Bostadsminister Per Bolund (MP) offentliggjorde beslutet och förklarade att det nu blir enklare och billigare att bygga. Det är dock varken Miljöpartiet eller finansdepartementet som förtjänar äran för att denna översyn blir verklighet.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons