Exporten är bra för klimatet

I veckan rapporterade ekot om att svenska industribolag som Volvokoncernen inte redovisade klimateffekten av slutprodukterna - alltså lastbilar och hjullastare. Bolagen orsakar utsläpp motsvarande 100 miljon människor rapporterades det.

Men någon anledning att känna skam och skuld över Scania i Oskarshamn eller Volvo i Braås finns inte. Vad som måste läggas in i kalkylen är att svensk industri är klimatvänligare än industrin i många konkurrentländer. Fossilfri el och år av minskande utsläpp innebär att ökad svensk produktion och export minskar utsläppen globalt.

Forskaren Astrid Kander, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, understryker detta samband i en intervju med Näringslivets Mediainstitut under veckan.

”Det är en konsekvens av hög energieffektivitet i den svenska industrin, parat med att vår el är i stort sett utsläppsfri.”

Svenska industribolag tränger helt enkelt ut kolbaserad produktion på den globala marknaden.

Det är således inte bara framtidens fossilfria ståltillverkning i Norrbotten som ger klimatnytta utan också dagens svenska industriproduktion.

Åtgärder som stärker svensk industri har därför en inneboende klimatdimension. Och på samma sätt så bidrar åtgärder som försämrar konkurrensläget för svensk industri till globalt sett högre utsläpp. Mindre effektiv produktion tar över.

Det har varit ett förbisett argument i den svenska industripolitiska debatten. Ökad produktion har vanligen hamnat på klimatets minuskonto. Tillväxt har alltför ofta setts som något negativt. Nu är klimatnytta också en konkurrensfördel på den globala marknaden.

Samtidigt som svenska storbolag tar klimatomställningen på allvar och visar på marknadens och ägandets dynamik så står de samtidigt iför nya utmaningar.

Viljan från politiskt håll att ta över företagsägandet är sedan länge borta. Få svenska politiker talar på allvar om kvoterade bolagsstyrelser. Men AP-fonder väljer bort aktier i bolag som exporterar till amerikanska militären. Storbanker exkluderar bort försvarsmatrielföretag. Därmed försvåras långsiktig finansiering för företagen. Signalen är också tydlig. Försvarsföretag som rimligen behövs för att värna demokrati och suveränitet ses som ohållbara.

Det viktiga hållbarhetsbegreppet definieras således om. När svenska verkstadsbolag i debatten betraktas som globala klimathot urholkas. Bolagen ses som hinder för omställning istället för som möjliggörare. En förutsättning för att omställningen ska lyckas är att näringslivets roll bejakas och att hållbarhetsbegreppet inte politiseras till en ny form av antikapitalism.