EU:s blivande grundlag som pocket

För några dagar sedan förekom en förstanyhet i Ekot: EU-kommissionen motsatte sig svenska regler för sjukförsäkringen. EU skulle därmed sätta stopp för försöken att avskaffa den tredje sjuklöneveckan för småföretag.

Den dagen kunde ingen bekräfta nyheten, och både TT och de stora inrikesredaktionerna släppte frågan. Sannolikt en anka – EU har ju ingen kompetens att besluta om socialpolitik.

Men när arbetsmarknadsminister Hans Karlsson var i Kalmar kunde han ge besked. Regler som befriade småföretag och lantbruk från skyldigheten att betala den tredje sjuklönenveckan uppfattades i Bryssel som förtäckt stöd. Varför skulle småföretag befrias från den pålagan, när större företag skulle fortsätta att betala? Var det likhet inför lagen?

Hans Karlsson konstaterade att det nu var osäkert om hans tjänstemän kunde fortsätta med förslaget, när EU sagt sitt. Ett antal personer var satta på uppgiften att få EU:s kommission att ändra åsikt.

Uppgiften är tänkvärd; den säger en del om hur kunskapen om relationerna mellan EU och Sverige är. Inte ens centralt placerade ledamöter i riksdagens utrikesutskott kan, när man ringer dem, tänka sig att EU skulle kunna ha åsikter om svensk socialpolitik. ”Det har EU inget att göra med. Sådant bestäms även i fortsättningen av oss själva” är ett svar.

EU-kommissionen är dock av annan åsikt. I och med att sjukförsäkringssystemet påverkar företags ekonomi faller regelsystemet inom EU:s hemmaplan näringspolitiken.

Vad påverkar inte företags ekonomi? Ganska mycket i svensk politik, skulle man kunna säga. Innebär det att EU-instanser har vetorätt mot sådana förslag?

Sannolikt får vi en bättre politik gentemot företag och företagare om den bestäms i Bryssel i stället för av Sveriges riksdag. Men det vore ju en fördel att få detta förklarat i förväg i stället för i efterhand. Försöker man tränga in i området verkar det som om själva verklighetsbilden – och inte bara slutsatserna – skiljer sig markant mellan olika aktörer.

Därför är det en folkbildande välgäring av SNS att ge ut Framtidskonventets grundlagsförslag som billig pocketbok (Europas grundlag, 286 sidor). Här kan vi själva direkt ta del av de förslag som regeringarna nu förhandlar om. Del I av grundlagsförslaget berör unionens grunder, del II de grundläggande civila rättigheterna, del III EU:s politik och kompetensområden, och del IV slutligen formalia, som protokoll.

Frågar man en amerikan om USA:s konstitution får man snabba svar, och de flesta vet vad som avses med det ena eller andra tillägget. Här hemma betraktas grundlagsfrågor ofta som en lekhage för nördar (statsrådets Nuders benämning på jurister som arbetar med konstitutionell rätt). Riktiga politiker sysslar med riktig politik men inte med quiche eller grundlagar.

Men vi träder långsamt inn i en politisk miljö av kontinentaalt snitt, där mer avgörs i domstolar och mindre i politikens förhandlingsrum.

Den lilla ljusblåa grundlagsboken är därför värd att åtminstone bläddras igenom. I vår har vi ett val till EU-parlamentet, som också, sägs det, ska fungera som opinionsyttring i grundlagsfrågan.