unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Sten Tolgfors: Ett val utan taktikröstning

Varje parti möter nu väljarna på egen hand, vilket ökar kraven på de mindre partierna och nödvändiggör profilering, skriver Sten Tolgfors.
Små partier kan inte längre räkna med stödröster.
Små partier kan inte längre räkna med stödröster.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.

Det finns i det nya politiska landskapet för många variabler som är okända för partierna för att de ska kunna lämna förhandsbesked om hur de kommer agera i alla tänkbara situationer, som utan ett färdigt valresultat kanske kan beskrivas som hypotetiska, men med ett valresultat plötsligt blir realiteter.

För närvarande finns tre samarbetande par av partier, inte två politiska block, att välja mellan som bas för regeringsalternativ.

Denna utveckling gör att väljarnas val av enskilt parti blir viktigare.

Så länge Alliansen fanns kunde människor rösta på ett Alliansparti för att stödja detta regeringsalternativ och genom val av specifikt parti inom Alliansen påverka den politiska tyngdpunkten inom regeringsalternativet.

På samma sätt kunde missnöjda socialdemokrater måhända förr rösta på Vänsterpartiet för att driva en socialdemokratisk regerings politik åt vänster.

Så fungerar det inte längre. Vänstern hotar att fälla en socialdemokratisk regering och en del alliansröster bidrog 2019 i och med 73-punktsavtalet till att hålla kvar en röd-grön regering.

När de gamla politiska blocken försvann, så försvann också förutsättningarna för stödröstning, vilket kan vara dåliga nyheter för de mindre partierna. Förr i tiden förekom att moderata väljare stödröstade på Kristdemokraterna och socialdemokrater på Vänsterpartiet, för att de skulle klara 4-procentsspärren till riksdagen. Överfört till dagens opinionsläge hade det varit Liberalerna och Miljöpartiet som behövt sina större samarbetspartiers stöd - om blocken hade funnits kvar.

Miljöpartiet och Liberalerna balanserar varaktigt i opinionsmätningarna på eller under 4-procentsspärren till riksdagen.

Men någon röd eller blå ”kamrat 4%”, där moderater med nuvarande opinionsläge kunde ha tänkts stödrösta på Liberalerna för att det var bra för Alliansen, eller där socialdemokrater kunde ha tänkts stödja Miljöpartiet för att hålla ihop ett röd-grönt block och regeringsalternativ, finns inte.

Det är lika svårt att se centerpartister taktikrösta på Liberalerna för att partiet ska klara 4%-spärren till riksdagen.

Varje parti möter nu väljarna på egen hand, vilket ökar kraven på de mindre partierna och nödvändiggör profilering.

Miljöpartiets svaga stöd är egentligen förunderligt, med tanke på att klimatfrågan är så viktig. Men att den engagerar många har inte gjort att den satts i ett politiskt sammanhang och Miljöpartiet har inte förmått att attrahera väljare som prioriterar klimatfrågan.

Liberalerna var och är delade i synen på regeringsfrågan. Detta verkar ha låst partiet, vars ledare signalerar kritik mot 73-punktssamarbetet med regeringen, men samtidigt säger att ingångna avtal skall hållas. Problemet för Liberalerna är kanske att prioriteringen av skolfrågan inte följts av andra profilfrågor.

Partierna får nu leva på egna meriter. Både helhet och profilfrågor behövs. Hur det faller ut i valet 2022 - om ett, två eller inget parti faller ur riksdagen - kan komma att få stor betydelse för hur nästa regering ser ut.