Ett grönt skepp kommer lastat
På senare år har det alltmer börjat talas om sjöfartens roll i den gröna omställningen. En övergång av godstransport från lastbilar och tåg till sjöfarten skulle avlasta vägnätet och järnvägen. Det skulle innebära både mindre slitage och mindre trängsel på den landbundna infrastrukturen – en besparing – och i och med att sjöfartens klimatpåverkan är lägre än lastbilstransporternas skulle en högre användning av sjöfarten för godstransport kunna bidra till den gröna omställningen.
De senaste regeringarna har också hört till dem som talat sig varma om denna sak. 2018 lanserades den nationella godstransportstrategin enligt vilket en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg ska främjas. Så långt så gott.
Nu en mandatperiod senare är det dock inte mycket som hänt på denna front. Enligt en myndighetsrapport från Trafikanalys som släpptes i februari i år finns det ”få tecken på att det har skett en överflyttning från väg till järnväg och sjöfart, eller att förutsättningarna för detta har förbättrats”.
Att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tidigare i år därför betonade att stödet för att gynna överflyttningen av gods till både järnväg och sjöfart skulle fördubblas kunde uppfattas som hoppingivande, i synnerhet med tanke på FN:s klimatrapport nyligen som underströk vikten av att begränsa de fossila utsläppen.
Desto större blev besvikelsen när vårbudgetpropositionen som förvisso fördubblar miljökompensationen som ska gynna övergången till järnvägstransporter med nästan sjuhundra miljoner per år samtidigt är begränsad just till järnvägsföretag. Som förklaring angavs järnvägens fortsatta låga lönsamhet. Ett problem som förvisso sjöfarten också brottas med.
Det finns i och för sig redan en ekobonus till sjöfarten, på hundra miljoner per år fram till 2024, men enligt Trafikanalys har dess effekter än så länge inte märkts av.
Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Sjöfarten ger i relation till lastbilar och godståg lägre koldioxidutsläpp per transporterad enhet och vore således värdefull att vara på. Sjöfarten har dessutom enligt Sjöfartsverket en ledigare kapacitet och därmed stor potential jämfört med den tungt belastade järnvägen, och kostnaderna för dess infrastruktur är lägre.
Sjöfarten har förvisso sina egna problem att lösa, som utsläppen av kvävedioxid vilket bidrar till försurningen av Östersjön. Men åttiofyra procent av inrikestransporternas kvävedioxidutsläpp kommer från vägtrafiken.
När Moderaternas och Kristdemokraternas budget vann stöd i riksdagen 2018 kritiserade Eneroth det hela eftersom han menade att det skulle leda till att ekobonusen till sjöfarten blev lidande. Nu är det hans istället egen regering som glömmer bort sjöfarten.
