Ett årtag närmre stärkt säkerhet
Sverige och Storbritannien delar värdegemenskap underströk den konservative premiärministern Boris Johnson när han under onsdagen togs emot av Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) vid Harpsund för att underteckna en bilateral solidaritetsförklaring.
Fram till nyligen ansågs det nästan kontroversiellt att diskutera värderingars betydelse i Sverige. Det har ansetts vara för kopplat till traditionella normer, och när enskilda politiker exempelvis försökt lyfta värderingarnas betydelse för lyckad integration har det misstänkliggjorts.
Sakta men säkert har vindarna vänt. Numera talar allt fler om vikten av goda värderingar. Rysslands krig mot Ukraina exemplifierar tydligt värderingarnas betydelse: En kamp mellan den auktoritära staten, och dess bristande respekt för människoliv, och den liberala demokratin. Värderingar spelar roll. Goda värderingar bör värnas. Och det var just detta värnande, i form av ett fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete, som Johnsons besök gällde.
Solidaritetsförklaringen handlar bland annat om gemensamma övningar, utveckling av teknologi, och utbyte av underrättelse. Men på en direkt fråga om det också inkluderar konkret stöd i händelse av krig svarade Johnson att det är helt upp till vad Sverige begär, och Andersson förtydligade att det även kan inkludera militära resurser vid ett angrepp.
Sverige har inte varit neutralt på länge. Nu kan snart också den svenska militära alliansfriheten, som regeringen åter fastslog i utrikesdeklarationen så sent som en vecka innan Rysslands invasion, betraktas som historia.
”Solidaritetsförklaringen kan i hög grad ses som ett löfte om stöd för att stärka svensk säkerhet under en eventuell gråzonsperiod om Sverige väljer att söka Natomedlemskap.”
Skulle Sverige till syvende och sist inte söka medlemskap i Nato kommer vetskapen om detta möjliga stöd från Storbritannien vara viktigt. Hur processen kring eventuellt Natomedlemskap utvecklas i Finland och Sverige återstår att se under denna vecka.
Men denna solidaritetsförklaring kan i hög grad ses som ett löfte om stöd för att stärka svensk säkerhet under en eventuell gråzonsperiod om Sverige väljer att söka medlemskap. Enligt uppgifter i norsk media förbereder även de nordiska Nato-länderna Norge, Danmark och Island en gemensam solidaritetsförklaring till stöd för Sverige och Finland.
För de socialdemokrater som är fortsatt skeptiska mot Natomedlemskap på grund av värdesättandet av militär alliansfrihet och skräck för samarbete med kärnvapenmakter har nu båda invändningarna i ett svep försvagats.
På så vis har alltså Andersson lyckats dra undan mattan på Natoskeptikerna inom sitt eget parti, samtidigt som hon också har lyckats uppnå en förhöjd säkerhetsstatus för landet även om det i slutändan inte skulle bli något Natomedlemskap.
Det synes alltså inte vara osannolikt att vi de kommande dagarna kommer få se fler uttalade socialdemokratiska motståndare till Nato som likt försvarsminister Peter Hultqvist gör en total omsvängning från hans ”definitivt aldrig” till ”vi blir starkare tillsammans.”
Som denna ledarsida tidigare påpekat: Konvertiter bör välkomnas. Att även profilerade motståndare ändrar sig stärker processen och ger den ytterligare legitimitet. För att ro hem ett svenskt Natomedlemskap är även deras ställningstagande betydelsefullt.
