Etiskt förslag att betala för organdonation
Ungefär 1,5 miljoner svenskar har anmält sig till donationsregistret. Det räcker inte. Det skapar stort lidande hos personerna som väntar på möjligheten till transplantation. Sjukvårdens kostnader är höga. Njurdialys kostar 400-700 000 kronor om året.
Situationen är bättre men inte bra i andra länder. Det har lett till att fattiga människor donerar organ mot betalning. Njurar har blivit en handelsvara.
Det finns därför en utbredd skepsis mot att lösa problemet genom att erbjuda pengar till donatorerna. Men tre forskare i Linköping med Faisal Omar i spetsen föreslår ändå en betalningsmodell som förenar ekonomi och etik.
Vid dödsfall skulle den avlidnes dödsbo eller familj kunna erbjudas ett belopp på ungefär 50 000 kronor, om den samtycker till donation. Familjen kan säga nej. Om den säger ja, kan den välja att ge hela eller delar av beloppet till ett välgörande ändamål. Denna gåva offentliggörs på lämpligt sätt.
I USA har forskarna Gary Becker och Jorge Elias beräknat att en ersättning på cirka 15000 dollar skulle ska balans mellan njurdonatorer och personer i behov av transplantation.
Det är tidskriften Ekonomisk Debatt som uppmärksammar förslaget. Att tänka i termer av betalning till levande donatorer blir bara en fråga om pengar. Linköpingsforskarna "försöker beakta tre olika typer av incitament att donera - ekonomiska, inneboende och signalmässiga - så att personer som motiveras av altruism och en vilja att framtå som goda inför andra stimuleras att ge", skriver Ekonomisk Debatt i sin ledare.
Bristen på organdonatorer är stor. En donationsutredning vore definitivt på sin plats, säger Ekonomisk Debatt, som tror att Linköpingsforskarnas förslag skulle väcka stort intresse i en sådan utredning.
Något måste göras för att åstadkomma en nödvändig förändring. Socialminister Göran Hägglund har denna känsliga, men viktiga fråga på sitt bord.
UW