Erkänn hur viktigt det är med språket
Det visar den nya forskningsrapporten ”God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?” från SNS. Nationalekonomerna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth har dels undersökt hur goda kunskaper som krävs för att bli anställd, dels om utrikes födda lever upp till kraven.
Så många som 87 procent av arbetsgivarna svarar att bristande svenska är ett hinder för att anställa personal som är född utanför Norden. Inte ens inom så kallade enkla jobb, som ofta kan vara krävande, funkar det med dålig svenska. Nästan alla yrken kräver att man kan skriva hyfsat och föra dokumentation, även inom omsorg och transport.
Tyvärr är det alltför få utrikes födda som kan det. För det första slutför inte majoriteten sina SFI-studier. Då bör man komma ihåg att den sista kursen inom ramen för SFI motsvarar femmans eller sexans nivå. Det vill säga: man kan tala svenska med samma ordförråd som en elva- eller tolvåring.
Dessvärre ses inte SFI, som har dragits med problem i åratal, som någon vidare kvalitetsstämpel. ”Slutförd svenska via SFI är inte en garanti för tillräckliga kunskaper i svenska”, skriver en arbetsgivare i ett enkätsvar. ”Trots avslutad SFI är nivån oacceptabel hos oss”, anser en annan.
Bara tio procent läser svenska upp till gymnasienivå. Det krävs ingen avancerad matematik för att inse att språkkunskaperna inte motsvarar arbetsgivarnas förväntningar. Just därför har flera regeringar försökt göra något åt ”matchingsproblematiken” – som det så fint kallas på nationalekonomiska när arbetslösa inte kan få jobb på den vanliga arbetsmarknaden.
Regeringen Reinfeldt testade en SFI-bonus för att fler skulle motiveras att gå klart sin utbildning, vilket gick åt skogen. Reformen togs bort bara några år efter att den hade införts. Förra året införde den dåvarande regeringen språkplikt för att få försörjningsstöd, något som givetvis motarbetades av Vänsterpartiet vars socialpolitiska talesperson ansåg att det gav uttryck för en ”rå människosyn” (Altinget 10/11 2020).
”Att låtsas att man kan bli en del av det svenska samhället utan dugliga språkkunskaper vittnar om en ännu råare människosyn: de låga förväntningarnas rasism.”
Att låtsas att man kan bli en del av det svenska samhället utan dugliga språkkunskaper vittnar om en ännu råare människosyn: de låga förväntningarnas rasism. Den har tillåtits prägla svensk integrationspolitik alldeles för länge. Inte minst har den bidragit till att undergräva svenskans ställning genom att ta bort incitament för att invandrare ska lära sig språket.
Bland annat genom att tillhandahålla obegränsad tillgång till tolk, subventionerad modersmålsundervisning och statligt finansierad radio på de största invandrarspråken – för att nämna några. Sverige är fortfarande ett av få länder i Europa som ännu inte har något sorts språktest för att få medborgarskap – trots att frågan har tröskats i samhällsdebatten i minst tjugo år.
Att ställa hårdare krav på att invandrare ska lära sig duglig svenska inom rimlig tid är inte bara önskvärt, det är nödvändigt. Annars låser man enbart in människor i arbetslöshet och utanförskap. Som SNS-rapporten visar: språk är allt.