Annons

En tvärvändning för mycket

Den svenska socialdemokratins ställning fortfarande jämförelsevis stark. Men utbytet av väljarbas vittnar om ett stort kontinuitetsproblem.
Ledare • Publicerad 4 december 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

De svenska partiernas historia kan lätt skildras i olika namnbyten. Högerpartiet blev Moderata Samlingspartiet efter 68-vågen. Ett ideologiskt drag märktes när Kristen demokratisk samling KDS med tiden blev Kristdemokraterna för att visa ett skifte från den svenska frikyrkligheten till den kontinentala kristdemokratin. Ett måste för den politiska överlevnaden var Vänsterpartiets strykande av ”kommunisterna” efter Berlinmurens fall. Miljöpartiet la in de gröna in namnet för att visa på bredd. Bondeförbundet blev Centerpartiet. Och namnbytena fortsätter. Skiftet från Folkpartiet till Liberalerna markerade hu det folkliga landsortsfrisinnet försvagats och det mer ideologiska urbana liberala förstärkts. Mindre civilsamhälle, mer feminism.

Men ett enda av de historiska svenska partierna har aldrig bytt namn. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har hängt med sedan den första dagen. Det säger något om partiets historiska styrka och självbild. Namnet lär heller aldrig komma att bytas, även om man vanligen sammanfattar det i Socialdemokraterna.

Annons

Detta resonemang kom att på något sätt sammanfatta stiftelsen Axess seminariedag under torsdagen i vackra Ängelsbergs bruk som samlade intellektuella, opinionsbildare och akademiker för att diskutera Socialdemokratins idéer.

Många partier har bytt namn efter nedgångar i opinionen. Är det då dags för Socialdemokraterna som gjorde sitt sämsta val i modern historia i Sverige 2018?

Folkbladets (S) chefredaktör Widar Andersson problematiserade med sitt inifrånperspektiv emellertid bilden av ett socialdemokratiskt parti på fallrepet. Ett valresultat på strax under 30 procent är högt i förhållande till andra nordiska länder och framför allt till övriga Europa.

Det historiskt intressanta är istället hur väljarbasen förändrats. Under 1980- och 1990-talen fanns en ganska bred spekulation om att arbetarklassens omvandling till medelklass skulle erodera det socialdemokratiska partiets styrka. Regioner med ekonomisk tillväxt skulle bli mer borgerliga. Högre utbildning, inkomst och urbanisering skulle omvandla Sverige politiskt.

I dag ses en annan utveckling. Området kring Ängelsberg i bergslagen exemplifierar tydligt detta. Statsvetaren och chefredaktören vid Smedjan Svend Dahl underströk med referenser till socialdemokraternas egna valanalyser hur partiet framför allt försvagats i tidigare röda bastioner. Socialdemokraterna minskar. Sverigedemokraterna ökar.

Och samtidigt växer partiet i städer och stadsdelar som för inte så många år sedan betraktades som borgerliga fästen. I stadskärnorna i storstäder där partiet framför allt ses som en motvikt mot ”intolerans”, främlingsfientlighet och antipluralism.

”Istället för att tjänstemännen skulle lämna Socialdemokraterna blev det arbetarväljarna som flydde.”

Istället för att tjänstemännen skulle lämna Socialdemokraterna blev det arbetarväljarna som flydde. Och den existentiella krisen har partiet inte bearbetat.

Som Dahl beskriver det har SD-hotet bemöts med att försöka skambelägga oppositionen.

Kanske ser vi dock nu tecken p å en ny tvärvändning. Svend Dahl noterade i Magdalena Andersson uttryck för en mer ”parlamentarisk flexibilitet”, i kölvattnet av att både LO och SSU krävt uppgörelser med SD.

Och statsvetaren Ann-Sofie Dahl, boendes i Köpenhamn, underströk hur de svenska socialdemokraterna nu kastar blickarna mot de danska syskonen där hårdare tag mot brott, stram migration och välfärdspolitik framgångsrikt kombinerats.

Annons

Men kruxet för S-strategerna är att de urbana individualistiska väljare som vunnits är väldigt rörliga och trendkänsliga. De LO-anslutna manliga arbetare som förlorats är däremot svårare att vinna åter. Där Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis stora problem just nu.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons