En ovärdig stil för en ambassad
Ibland kan man på sina håll stöta på en närmast defaitistisk inställning till Sveriges förmåga att försvara sig själv mot en potentiell invasion. Skulle verkligen lilla Sverige, med dess nedbantade försvar, kunna hålla stången mot en övermäktig fiende? I samma kretsar kan man också märka av en tendens att spela ned Sveriges internationella betydelse; vad Sverige gör tar ingen notis om eller gör ingen skillnad, således är det ingen idé att ens försöka. Lika bra att låta saker ha sin gång – så tycks resonemanget gå.
Men ideligen ges bevis på motsatsen. Som när Ryssland varnar för – eller hotar med – negativa konsekvenser för Sverige om vi går med i Nato. Att Ryssland tar notis om Sveriges göromål, och även inser betydelserna av svenska beslut, är tydligt.
Ytterligare ett exempel gavs denna vecka. Den ryska ambassaden i Stockholm lät publicera ett uttalande på sociala medier i vilket man med en hånfull och raljant ton gav uttryck för kritik mot Sverige och den svenske försvarsministern, Peter Hultqvist (S).
Vad som föranledde detta föga diplomatiska utfall var en kommentar av försvarsministern tidigare denna vecka, då han i vaga ordalag noterade att Sverige på sikt kan komma att skicka officerare till Ukraina för att delta i utbildningen av landets militära styrkor.
Det togs uppenbarligen inte väl emot av Ryssland, vilket väl förvisso är föga förvånande. Landet är ju som bekant själv delaktig i konflikten, då man utgör den part som annekterat halvön Krim och aktivt stödjer separatisterna i östra Ukraina.
Men den som läser ambassadens inlaga skulle nästan kunna förledas att tro att kommentaren i själva verket var taget från någon talkshow, eller ett humorprogram, snarare än från en genuin ambassad.
”Diplomatiska förbindelser fyller en oerhört viktig funktion i relationerna mellan olika stater, och bör inte vulgariseras.”
På något knagglig svenska lät ambassaden veta att det för Hultqvist och det moderna Sverige kommer gå som för Karl XII då han stred mot Ryssland i den ukrainska staden Poltava. Att hjälpa det utsatta Ukraina kallas för ett försök att ”skrämma Ryssland”, som i sin tur åter är redo att ”störta Sverige från dess stormaktshöjder.”
Ett bombastiskt och ironiskt språkbruk som är ovärdigt en ambassad.
Att ett lands ambassad har åsikter om saker och ting är nu i sig inga konstigheter. Så ej heller att de framförs på olika sätt. Det hör tvärtom till vanligheterna. Men man borde kunna förvänta sig ett mer värdigt beteende och språkbruk. Diplomatiska förbindelser fyller en oerhört viktig funktion i relationerna mellan olika stater, och bör inte vulgariseras.
Att den ryska ambassaden i Sverige beter sig på detta vis hör till ovanligheterna, även om det i andra länder har förekommit liknande utspel på närmast omogen nivå på sociala medier. Nu tycks man dock ha inspirerats av sina landsmän på andra håll, liksom av det hårda tonläge som den kinesiska ambassaden i Sverige använt sig av under en period.
Uppenbarligen trampar Sverige på en öm tå när Ukraina utlovas stöd. Det tyder på att en sådan insats är rätt, och fyller sin funktion. Inte bara i moralisk mening, såtillvida att en svag och ansatt nation får uppbackning mot en starkare och alltmer auktoritär part som försöker skrämma en självständig nation till underkastelse. Utan även i den bemärkelsen att åtgärder som får Ryssland att rassla vittnar om att man ser insatsen som en motgång.
Det är måhända inte fråga om visans ”hundratusen man” denna gång. Men även lilla Sveriges små insatser kan ha stor betydelse.
