En ohistorisk Kristina
När nyinspelningen av Mobergs Utvandrarserie drar igång är platsen inte Duvemåla i Emmaboda kommun utan olika orter i Västra Götaland.
Bakgrunden är att Film i Väst stöttar produktionen. Film i Väst har en ansenligt större kassa än Reaktor Sydost som i Kalmar, Blekinge och Kronoberg har motsvarande funktion.
Frågan är hur regissören, norrmannen Erik Poppe, klarar att gestalta denna geografiska problematik. Hur får filmen en autentisk känsla när den spelas in långtifrån Karl Oscar och Kristinas Småland?
Men regissören tycks tänja på begreppet konstnärlig frihet. I en intervju i SVT Småland meddelas att Kristinas karaktär ska blir mer anpassad till vår tids värderingar. Hennes Gudstro tonas ned. ”Det är mer existentiella frågor och relationer”, säger Lisa Carlehed som gestaltar Kristina.
Det är att skriva om berättelsen, att ge en bild av en människa som passar bättre in för kulturradikala regissörer och producenter. De förminskar religionens roll i samhället både i samtiden och i historien.
Filmproduktionen står i bjärt konstrat till en av årets största svenska romaner, Ola Larsmos 600 sidor tegelstenstjocka Översten (Kaunitz-Olsson).
Västerviksbördige Larsmo har efter gediget forskningsarbete i arkiven och timmar av vandring på det amerikanska inbördeskrigets slagfält skildrat en verklig emigrants resa från Fattig-Sverige till New York, bibelseminariet, till slagfälten och sedan åter till Sverige.
Uppsala-sonen Knut Oscar Brundins liv är förenat med smärtor och död. Hans växer upp i det tidiga 1800-talets Stockholm och följer flera av sina syskon till graven. Livet i Stockholm präglas av våld och efter en tid inom flottan emigrerar en nygift Knut Oscar till USA. Hustrun dör på överfarten, dottern efter några veckor i New York. Knut Oscar går ständigt vidare, studerar på baptisternas seminarium och blir under inbördeskriget överste efter att inledningsvis ha lett studenter från seminariet i strid. Med en ny hustru och två barn vid sin sida rekryteras Knut Oscar senare av svenska baptister för att starta samfundets högre utbildning i Stockholm som finns kvar som högskola än idag.
De eviga frågorna är ständigt närvarande. Är det rätt att döda för att bekämpa slaveriet? ”Slaveriets kristendom måste mötas med vapen i hand” Hur långt sträcker sig den enskilde människans ansvar: ”Det handlar om vilka vi är. Vad som står på spel är inget mindre än våra institutioner.”
Larsmos mästerverk ger mer än nycklar för att förstå det USA som växte fram ur inbördeskriget kanonrök och blodsutgjutelse,. Romanen pekar på banden över Atlanten och den dynamiska växelverkan som rådde mellan samfund med ett kapell i Stockholm och ett i New York.
De svenska frikyrkornas starka kamp för mänskliga rättigheter spårar Larsmo tillbaka till förebilder som Knut Oscar som tar det mer amerikanskklingande efternamnet Broady.
Till skillnad från nedtonandet av Kristinas personliga tro visar Larsmo på religionens betydelse för det moderna Sveriges framväxt och hur svenska samfund också kom att påverkas av migrationen över Atlanten. I motsats till okunskapens tillrättaläggande och tyckande vilar berättelsen på forskning som också redovisas i ett efterord.
Den kommande utvandrarfilmen blir säkerligen underhållande. Den kunskapstörstande har emellertid redan idag möjligheten att läsa Översten.
