Annons

En demokrati värd att värna

Ett genuint demokratiskt problem är de som kan komma att ifrågasätta valens legitimitet. Insatser för att skydda valens integritet är viktiga förebyggande åtgärder.
Ledare • Publicerad 26 mars 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Förekom populisterna med åtgärder som skyddar den demokratiska processen.
Förekom populisterna med åtgärder som skyddar den demokratiska processen.Foto: SÖREN ANDERSSON / TT

Dag för dag kryper valrörelsen allt närmre. Apropå statsminister Stefan Löfvens (S) redan ökända varningar inför detta kommande riksdagsval, att den svenska demokratin skulle vara hotad, är det intressant att notera var Löfven tycker sig se detta ödesdigra hot. Som bekant råkar det, som av en händelse, vara just mer eller mindre samtliga oppositionspartier i riksdagen som utgör faran.

Om Löfven vore ärlig i sin oro för demokratin hade det förvisso funnits punkter där det faktiskt finns skäl till oro, och som vore värda att uppmärksamma. Så långt hade man i sådana fall faktiskt kunnat ge honom rätt.

Annons

Förra riksdagsvalet, 2018, blev det stor uppmärksamhet kring flera sådana problem. Alltifrån anklagelser om valsabotage och folk som ägnade sig åt att störa politiska tal, till flera fall av nedbrända valstugor och nedrivna politiska affischer. Liksom de svagheter som funnits gällande valhemligheten i det svenska röstningssystemet.

Eller för den delen förekomsten av så kallade ”gruppröstningar”, där exempelvis grupper med stark social kontroll gått för att rösta tillsammans. Inte heller utländska makters desinformationskampanjer bör glömmas bort, eller risken att svenska myndigheter utsätts för elektroniska attacker.

Det finns alltså en diger lunta med genuina problem som fler behöver bli varse om.

Faktum är att regeringen Löfven själv faktiskt tagit initiativ till en utredning på området. 2020 års valutredning lämnade i slutet av januari i år över ett delbetänkande till regeringen; slutbetänkandet kommer i oktober.

I delbetänkandet, vars förslag kan genomföras i tid till valet 2022, rekommenderas åtminstone ett par åtgärder. Bland annat att valhemligheten ska regleras tydligare, liksom att information måste komma ut till både röstmottagare och väljare för att förhindra gruppröstning.

Att regeringen tog initiativ till utredning var välkommet, och förslagen går åt rätt håll. Även om förvisso flera av de tidigare nämnda problemen tyvärr inte ryms inom det uppdrag som gavs åt utredningen i regeringens direktiv.

Ytterligare en aspekt som inte får glömmas bort i sammanhanget är risken för populisters eller antidemokraters misstänkliggöranden av de allmänna valens resultat; ett ifrågasättande av riksdagens och regeringens demokratiska legitimitet.

Sverige är inte USA, och de svenska riksdagspartiernas ledare är inte Donald Trump – att de skulle komma med dylika anklagelser om utbrett, organiserat valfusk kommer ej ske.

Men under pandemin har konspiratoriskt tänkande vuxit sig starkare på sina håll. Att det finns mer radikala politiska grupper som kan komma att ifrågasätta riksdagsvalet är inte omöjligt. Att stärka de demokratiska valens integritet vore alltså viktiga förebyggande åtgärder.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons