unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

LInda Blomdahl: En bevakande eller skapande skola?

Den svenska skolan lägger för mycket resurser på styrning och kontroll och för lite på utveckling och möjligheter, skriver rektorn och författaren Linda Blomdahl.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en personligt skriven text i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Skolans intentioner må vara goda men när det kommer till verkligheten tenderar vi att lägga för mycket resurser på styrning och kontroll istället för utveckling och möjligheter. Vardagen är bland många lärare och rektorer fulla av aktiviteter där vi försöker släcka bränder istället för att ägna oss åt det professionella lärandet och det systematiska kvalitetsarbetet. I våra ambitioner att hålla ryggen fri väljer vi att se det som i värsta fall kan inträffa framför sådant vi vill ska hända. Vi låter oss på så sätt bli styrda av rädslans kultur.

Skolors likvärdighet har aldrig varit mer aktuell och vi ska skapa en skola där varje elevs ansträngning avgör hur långt hon kan nå i sina studier – inte vilka föräldrar hon råkar ha eller vilken skola hon valt. Det låter för de flesta som en självklarhet men vi har ett ganska stelbent system när det kommer till att mäta en elevs kunskaper och förmågor, nämligen betygssystemet. En elev kan vara precis hur kunnig som helst i ett ämne, men när det kommer till att visa sina förmågor så är det kanske inte alltid den kompetensen som avspeglas, av olika anledningar, men det är det resultatet som redovisas.

När vi ökar vårt behov av kontroll och styrning och lyfter fram de brister som skolor har så riskerar vi att missa alla de skolor som lyckas väl. Hur blir Sverige framgångsrikt om vi inte unnar oss själva att sikta högt och ha positiva förväntningar på både våra elever och de som arbetar inom skolans värld? Det är svårt att skapa de förutsättningar vi behöver och vill ha för att lyckas om vi ägnar oss åt att leta efter hur vi ska undvika att misslyckas. Självklart ska vi granska skolors verksamheter så att de följer lagen men vår uppmärksamhet måste ligga på styrkor och möjligheter i skolans värld.

Sedan 2010 ska eleverna enligt lag få personlig utveckling i skolan för att växa som individer. Idag är det 2020 och få skolor arbetar aktivt med att hjälpa eleverna förstå hur de genom sin egen ansträngning kan nå längre i livet. Att enbart studera betyg är som att granska toppen av ett isberg. Belöningen borde ligga i hur hårt eleven anstränger sig och resultatet borde spegla den kunskapsförädling som sker hos eleven under skolgången.

Vi kan sträva efter att nå en lägstanivå men låt oss inte stanna där. Vi vill ju också höja högstanivån och undvika att hamna på en nivå där de svagpresterande eleverna blir något bättre och de högpresterande eleverna sämre.

Svensk skola behöver utmanas och gå från en bevakande verksamhet till en skapande.

Att skapa rätt förutsättningar istället för att försöka hitta dem kommer inte bara vara ett mer effektivt val utan också ha mer långtgående effekter. Skolan är inget nollsummespel där den som presterar bäst gör det på bekostnad av någon annan som på så sätt måste lyckas sämre. Alla individer kan genom sin uppmärksamhet, vilja och ansträngning lyckas med mer och på så sätt få ett liv med större mening och värde.