GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Martin Tunström: En andlig smålänning tar över

En andlig smålänning är vald till ny ärkebiskop för Svenska kyrkan. Med Martin Modeús väntas ett fokus på kyrkans centrala nivån; församlingen.
Martin TunströmSkicka e-post
Ledare • Publicerad 8 juni 2022 • Uppdaterad 9 juni 2022
Martin Tunström
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.

Det brukar sägas att det finns världsliga smålänningar som är andliga östgötar. Församlingarna i Virserum, Hultsfred och delar av Oskarshamns kommun tillhör ju Linköpings stift och inte Växjö stift.

Främst bland jämlikar. Martin Modéus är ärkebiskop electus.
Främst bland jämlikar. Martin Modéus är ärkebiskop electus.Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Och nu blir deras biskop, Martin Modéus, ärkebiskop för Svenska kyrkan. På onsdagen valdes han med 60 procent av rösterna att efterträda Antje Jackelén. Modéus är emellertid själv att beskriva som en andlig smålänning - och världslig östgöte - född i Jönköping och prästvigd för Växjö stift som han är. Ett stift där hans bror Fredrik ju är biskop i.

Valprocessen har i medierna inte riktigt fått spaltutrymme i relation till att den ”främste bland jämlikar” i Sveriges största medlemsorganisation ska väljas.

Det beror inte bara på oförståelse för kyrkans roll för enskilda och samhälle. De två kandidaterna som valet stod emellan, Modéus och Strängnäsbiskopen Johan Dalman, representerar båda en mycket bred mittfåra i Svenska kyrkan. Ja, de fem kandidater som valet från början stod emellan representerade helt enkelt vad som kan beskrivas som något av den tysta stora majoriteten. Inte så att de själva för att tala med Bibeln ord ”tigit om vad de sett eller hört” utan för att de inte förknippas med högröstade kyrkliga minoritetsgrupper som själva gärna beskriver sig som ”progressiva”. I denna grupp återfinns krav på att kyrkan ska ta en mer aktiv politisk ställning, här finns också en dragning åt centralisering och mer inflytande över kyrkans riksnivå. Det är åsikter som får stöd av ett allt mer politiserat kyrkomöte som i höstas tog ställning för det famösa apartheidbeslutet om Israel.

”Men ämbetsbärare med en dylik dagordning vinner i dag inte något ärkebiskopsval. Inte efter en tid som präglats av polarisering och politisering.”

Men ämbetsbärare med en dylik dagordning vinner i dag inte något ärkebiskopsval. Inte efter en tid som präglats av polarisering och politisering.

De blir inte ens kandidater. Det vittnar om att Svenska kyrkan inte alls är så radikal som det ibland ges sken av.

Martin Modéus har många svåra och akuta problem att lösa; utträdena, förtroendeproblematiken kring ”politiseringen” och frågor som angående kyrkobyggnaders framtid i en tid med minskade befolkning på den kyrktäta landsbygden. Lägg därtill att det politiska kyrkomötet har agerat utanför sina tänkta ramar i flera lärofrågor.

Hans profil möjliggör problemlösandet. Om det finns förhoppningar på en sociala medier-krigare så är de härmed grusade. Modéus har lagt tyngdpunkten i sitt arbete på gudstjänstutveckling och församlingsliv.

Det påminner om att församlingen är den lutherska kyrkans centrala nivå.

Det understryker att det viktigaste utvecklingsarbetet rör gudstjänstliv, musik, konfirmandarbete, bibelkunskap, unga vuxna, diakoni och mission inom och utom landet, för att bara nämna några områden.

Här anas vad som kan bli ett betydelsefullt perspektivskifte. Svenska kyrkan kan beskrivas som en extremt decentraliserad organisation som i luthersk tradition utgörs av församlingar och stift. Den nationella nivån har emellertid ibland framställts som den centrala. Ett twitterkonto med namnet Svenska kyrkan antyder att någon talar för samfundet. Kontot borde heta Kyrkokansliet Uppsala. Ett kansli som vuxit. Balansen i kyrkan har ändrats och utvecklingsarbete handlar oftast om annat än den vardagliga församlingsanknutna verksamheten. Andra ämnen har varit mer populära att lägga kraft på inom kyrkokansliet.

Ett fokus på gudstjänstutveckling och levande församlingar är inte lika med en kyrka som sluter sig inåt. Det är tvärtom en kyrka som hittar tillbaka till sitt eget väsen.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.