Elpriserna slår mot resurssvaga
Det är något som inte stämmer med debatten kring olika former av kompensation till konsumenterna för de höga elpriserna som ytterst beror på att produktionen begränsats.
Moderaternas förslag om ett pristak kritiserades exempelvis för att driva på konsumtionen i allmänhet och med tanke på att höginkomsttagare vanligen konsumerar mer varor än tjänster än andra få en sned fördelningspolitisk profil. Vid riktigt höga elpriser lär dock få sätta på bastun, även om det finns ett högkostnadsskydd. De flesta hushåll har också på det hela taget ganska små möjligheter att påverka sin egen elkonsumtion. Trots allt måste det lagas mat, diskas och tvättas med vitvaror som för övrigt blir allt mer energisnåla och använder allt mindre vatten.
En studie från samma myndighet ger dock en något annan bild av vilka grupper som är mest känsliga för prishöjningar.
Av alla småhus i Sverige värms ungefär 30 procent med direktverkande el. Statistiken ger en något vriden bild av hushållens energieffektivisering.
En närmare titt på statistiken visar nämligen att enligt beräkningarna har av 611 000 elvärmda småhus 364 000 en installerad värmepump. Denna värmelösning faller nämligen under kategorin direktverkande el.
Det är alltså i själva verket mindre än 15 procent av alla småhus som bara har vattenburen eller direktverkande elvärme.
Villaägarna har således på det hela taget bidragit till den gröna omställningen. Oljepannan har för länge sedan skickats till återvinningen. I källarna har utrymme frigjorts när oljetanken ersatts av mindre berg- eller fjärrvärmesystem. Längs radhuslängorna i städerna hörs det tysta surret från luft-luft-värmepumparna som kompletterar den direktverkande elen. Så har energianvändningen per småhus för värme och vatten i snitt reducerats från 18,9 MWh 2006 till uppskattningsvis 15,6 MWh 2021.
Myndigheten visar också att energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus byggda före 1940 är i genomsnitt mer än dubbelt så hög som i villor byggda efter 2011. 19 mot 9 MWh.
En inte alltför djärv slutsats är därmed att typhuset som fortfarande värms med direktverkande el är äldre och ligger utanför flotta villaområden, möjligen på mindre orter och på landsbygden. Elkonsumtionen styrs således inte av ekonomi i mening att höginkomsttagare skulle använda betydligt mer el till värme och varmvatten även om de bor större. Det är hushåll som inte haft råd eller av andra skäl inte prioriterat att byta ut eller kompletterat elvärmen med andra värmekällor som har den riktigt höga förbrukningen.
”Det är hushåll som inte haft råd eller av andra skäl inte prioriterat bytt ut eller kompletterat elvärmen med andra värmekällor som har den riktigt höga förbrukningen.”
Det går naturligtvis att hävda att alla har ett ansvar att effektivisera sin konsumtion. En luftluft-värmepump kostar inte någon förmögenhet. Att äga ett hus är alltid lika med att ta ansvar. Men det är också som bekant alltid dyrt att vara fattig. Och det gäller även om man är energifattig.
