unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Eleverna drabbas när regeringen kuggar i Pisa

Falska förhoppningar om den svenska skolans resultat riskerar att lämna de mest utsatta eleverna utan nödvändig hjälp.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) granskning lämnar eleverna i sticket.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) granskning lämnar eleverna i sticket.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När resultaten från den senaste Pisaundersökningen , som genomfördes 2018, presenterades i vintras var det till ett varmt mottagande. Sverige var tillbaka på god nivå. Därmed hade skolan återhämtat sig från lågvattenmärket i undersökningen år 2012 som utlöste hela den skoldebatt som har förts sedan dess.

”Svensk skola står stark”, fastslog utbildningsminister Anna Ekström (S). Hon betonade att detta hade uppnåtts trots det stora antal nyanlända som Sverige har tagit emot. Ekström framhöll till och med att Sverige nu sågs som ett föredöme på skolområdet, då en kollega - utbildningsministern i ett annat land - ville studera hur de svenska framgångarna hade uppnåtts.

Därför kom Expressens avslöjande om att Sverige brutit mot provreglerna som smolk i glädjebägaren.

Nyanlända elever får undantas från provet om de har undervisats på svenska i mindre än ett års tid. Men Expressens beräkningar visade att fler elever hade undantagits än vad som var tillåtet. Om provet hade genomförts korrekt skulle nästan hela den svenska uppgången sedan 2012 ha uteblivit.

Anna Ekström begärde snabbt att OECD skulle granska de svenska resultaten. Tyvärr verkar regeringen aldrig ha varit allvarligt intresserad av att finna eventuella oegentligheter.

Moderaterna och Liberalerna påpekade tidigt det orimliga i att OECD anlitades för att granska sin egen undersökning. Och i början av september framkom det att regeringen hade gett Skolverket i uppdrag att förhandla med OECD om granskningens ”innehåll, tidsram och kostnad”. Eftersom det var Skolverket som genomförde Pisaundersökningen 2018 innebar detta en uppenbar brist på oberoende.

Utbildningsministern såg dock inget problem med upplägget eftersom det samordnades med utbildningsdepartementet. Ett knappast lugnande besked eftersom Pisa i praktiken utvärderar regeringens utbildningspolitik.

Det var därför inte helt förvånande att OECD ansåg Sveriges resultat vara ”acceptabla” när granskningsrapporten presenterades förra veckan. Men redan dagen efter kunde Expressen avslöja nya betänkligheter. I granskningen hade OECD vidgat reglerna för vilka elever som fick uteslutas på grund av bristande språkkunskaper. Något som verkar vara unikt för Sverige.

Hela poängen med Pisa är att undersökningen är likadan i alla deltagande länder. Annars kan man inte jämföra resultaten. Att Sverige har tagit emot många nyanlända är inget skäl att ändra reglerna eftersom länder med liknande nivå på mottagandet, såsom Tyskland, har följt de ursprungliga kraven.

Regeringens hantering av frågan lämnar mycket i övrigt att önska. Att Riksrevisionen valde att inleda en egen granskning av Pisaresultaten, och det innan OECD ens presenterat sin bedömning, borde vara en tydlig signal. I stället för att ta farhågorna om falska resultat på allvar, verkar regeringen ha förblindats av att sola sig i framgångens glans.

Med tanke på Pisaundersökningarnas inflytande i Sverige, både bland politiker och väljare, kan regeringens ovilja att erkänna potentiella misstag faktiskt skada barnens lärande. Som särskilt märks av reaktionerna när resultaten först presenterades, togs undersökningen 2018 till intäkt för att skolans problem överlag var lösta.

Om den bilden är felaktig men leder till att nödvändiga åtgärder uteblir, är det barnens utbildning som blir lidande. Det skulle särskilt gå ut över de elever som inte har hjälp med sig hemifrån utan är beroende av skolans stöd.