Annons

Elbrist en naturlig följd av svensk energipolitik

Nedläggning av produktion, osäkerhet och utebliven nätutbyggnad har präglat de senaste två decennierna. Med denna text inleder Daniel Åkerman sitt vikariat på ledarredaktionen.
Ledare • Publicerad 14 september 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Nedläggning av produktion, osäkerhet och utebliven nätutbyggnad har präglat de senaste två decennierna.

Elbrist hotar sysselsättningen.
Elbrist hotar sysselsättningen.Foto: Johan Nilsson / TT

Hotet mot energiförsörjningen i södra Sverige är akut, larmar Region Skåne i ett brev till regeringen. Hur allvarliga problemen har blivit illustreras främst av att regeringen under sommaren tvingades driva oljekraftverket i Karlshamn för att möta efterfrågan på energi. Men även elpriserna talar sitt tydliga språk.

Annons

De höga kostnaderna liksom risken för strömavbrott lär vara till stor skada för såväl privatpersoner som näringsliv. Något som i högsta grad berör Kalmar län då det till största delen ingår i samma elprisområde som Skåne.

När elprisområdessystemet infördes 2011 bestämde Svenska Kraftnät, med regeringens stöd, att Oskarshamns kärnkraftverk skulle tillhöra Mellansverige. Eftersom Barsebäck lades ned redan 2005 saknas därför baskraft i södra Sverige.

Syftet med systemet är att elproduktionen bättre ska motsvara förbrukningen inom varje område. Detta verkar dock inte statsministern låtsas om då han envist hävdar att det inte råder elbrist i Sverige eftersom landet som helhet har energiöverskott. Regeringen har heller inte gjort mycket för att avhjälpa situationen.

Kapacitetsbristerna i stamnätet var välkända redan 2011 men de är ännu inte åtgärdade. Detta trots att frågan ligger på regeringens bord genom affärsverket Svenska Kraftnät.

Alternativet att bygga ut produktionen har också hämmats. Kärnkraften har aktivt motarbetats genom att ett stoppdatum har presenterats.

Det har också funnits politiska förhoppningar om att enskilda människor skulle anpassa sin energiförbrukning efter lägre produktion. Men de grusas i en ny SNS-rapport. ”Hushåll använder el till uppvärmning när det är kallt, till belysning när det är mörkt och till matlagning när de är hungriga och hemma”, skriver författaren, nationalekonomen Mattias Vesterberg (DI 14/9). Möjligheterna till anpassning är helt enkelt få.

Tyvärr verkar regeringen fortsätta på den inslagna vägen. Visserligen anslås mer pengar till tillståndsprocesserna för ledningar och stationer i höstbudgeten. Men planerna på att fasa ut kärnkraften kvarstår och huvudsatsningen är på mer pengar till att subventionera solceller.

Daniel ÅkermanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons