Ekotrenden lever bara i politiken
Ekologisk livsmedelsproduktion är inte längre trendig. Livsmedelskedjorna annonserar allt mindre med ekologiska varor. Efterfrågan på ekologiska livsmedel minskar också, med undantag för alkohol – Systembolaget är idag en betydande ekologisk aktör. ”En slutsats är att konsumenternas fokus på eko idag får samsas med svenskt, närproducerat och vegetariskt”, skriver Jordbruksverket i en aktuell analys. Ett tecken i tiden är att Arla under våren avser att lansera ett nytt slags mjölk i segmentet mellan konventionell och ekologisk mjölk.
Politiken har här navigerat sig in i en krånglig situation. Å ena sidan har man på ett godtyckligt sätt premierat ekologiska livsmedel framför konventionellt producerade, och förbundit sig att öka andelen ekologiska livsmedel som konsumeras. Å andra sidan kommer, om trenden fortsätter, dessa livsmedel i allt mindre utsträckning att betraktas som hållbara. ”Just nu är det hett med vego och det finns konsumenter som främst av detta skäl väljer att byta ut animalieprodukter mot produkter från växtriket”, skriver Jordbruksverket.
Mål som var godtyckliga från första början kommer nu alltmer att ifrågasättas, men så att säga från andra hållet. Vegotrenden kommer sannolikt att ta sig uttryck även i kritik mot ekologisk odling, som bygger på att det finns naturgödsel vilket i sin tur förutsätter djurhållning och slakt. Det som man inom politiken trodde var höjden av hållbarhet kommer att bli kontroversiellt.
Att anpassa sig till denna nya trend blir svårt. Dels är konsumenternas beteende svårförutsägbart. ”Den här konsumentgruppen kan också komma att återgå till sina tidigare kostvanor så småningom, eller haka på någon ny mattrend”, skriver Jordbruksverket.
Dels är det ekologiska idealet djupt inbäddat i styrningen. I Kalmar kommun gäller att andelen livsmedel som är ekologiska eller ursprungsmärkta Sverige i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 75 procent år 2022, varav minst 30 procent ska vara ekologiska. På kommunernas jämförelseportal Kolada hittar man under jämförelsetalen för FN:s hållbarhetsmål nummer 2, Ingen hunger, två nyckeltal varav det ena något gåtfullt är andelen ekologiskt odlad åkermark.
Bland indikatorerna Sveriges övergripande miljömål, det så kallade generationsmålet, finns Ekologisk mat och alkoholfria drycker. Sjunker försäljningen, som den nu gör, är det officiella målet längre ifrån att uppnås. I januariöverenskommelsen står att export av ekologiskt producerade varor ska främjas.
På miljö- och djurskyddsgrunder är denna styrning mycket svagt motiverad. Ekologisk produktion har blivit en fråga om regelefterlevnad, inte om att gemensamt med forskningen och i takt med dess framsteg sträva efter det bästa för djur och natur.
Så länge styrningen gick hand i hand med en konsumtionstrend kunde den dock förefalla politiskt motiverad. När nu konsumenterna är på väg vidare, blir de politiska målen svåra att försvara. Därmed måste det också ifrågasättas vad de egentligen har åstadkommit. De har skyndat på en omställning inom livsmedelsproduktionen som inte visade sig vara ekonomiskt hållbar, samtidigt som de har fördyrat kommunernas och regionernas inköp av mat.
Regeringen verkar dock redan vara på väg att klättra ner ur det ekologiska trädet. ”Konsumenternas efterfrågan på ekologisk mat ska mötas”, sa Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2019. Som efterfrågan utvecklas, innebär detta att produktionen ska minska.
