Ekonomi på väg åt fel håll
Det rör på sig i Kalmarpolitiken. Under år har den styrande Kalmarunionen bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och märkligt nog också Vänsterpartiet haft det politiska initiativet. Att vara i opposition är inte enkelt när 2000 moderater röstar på Johan Persson.
När de tre allianspartierna i Kalmar, förra veckan presenterade ett trygghetspaket var det därför något av ett trendbrott. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna hann före majoriteten med sitt genomarbetade förslag och satte agendan. Partiernas företrädare syns tillsammans i sociala medier och framstår som mer samarbetsinriktade än tidigare.
Den S-ledda majoriteten är väl medveten om att Kalmarborna egentligen röstar ungefär som i övriga Sverige. Politiken vrids i många frågor i syfte att välkomna de borgerliga väljarna. Centerns Ingemar Einarsson kan när majoritetens budget presenterade betona att villatomter nu ska prioriteras. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S) förklarade hur viktigt det vara att privatisera Kifab. Inte bara för att det stärker kommunens ekonomi utan för att det också stärker bolaget. När skatteintäkterna ökar långsammare än lönekostnader tar kommunmajoriteten in ökade utdelningar från de kommunala bolagen. När liberaler och moderater föreslår detsamma brukar socialdemokrater protestera, i vart fall om en del av utdelningarna kommer från allmännyttiga bostadsbolag.
I kommunpolitik har till skillnad från i riksdagen där regeringar vanligen straffas i samband med val de styrande ett övertag. Centra för utbildning, ekonomi och förvaltning i Sverige som Kalmar går också relativt bra i dag. Något som kommunstyrelsens ordförande Johan Persson passade på att understryka, även om det i sammanhanget gick lite snabbt när det sades att Kalmar är den enda residensstaden som fått utmärkelsen ”årets landsbygdskommun”. Den fick M-ledda Växjö 2010. Till Perssons försvar kan dock sägas att Kalmar fått priset två gånger medan Växjö ”bara” fått äran vid ett tillfälle.
I större kommuner finns utrymme för satsningar som mindre kommuner bara kan drömma om. Ökad befolkning och låg arbetslöshet ger klirr i kassan. Det ger utrymme för prioriteringar av välfärd och trygghet.
Samtidigt väljer och vrakar kommunmajoriteten bland jämförelsetalen. Det flaggades för på presskonferensen att överskottsmålet nås. Då hör det till bilden att det också sänkts. Kommunerna sätter själva upp mål om ”god ekonomisk hushållning” och kan således själva avgöra om målen nås.
Sedan tidigare finns en oskriven regel in kommunsektorn att överskottsmålet ska vara på två procent. Den formulerades under finanskrisen och gällde sektorn som helhet. Kommunexperter talar om att målet nu borde vara högre och att det också bör skilja sig mellan olika kommuner.
Prognosen för 2021 i Kalmars budget är ett överskott på en procent. År 2022 på 0,2 procent.
Det är inga alarmerande siffror i Kommunsverige. Men likväl försvagas den långsiktiga ekonomiska styrkan.
Möjligen kommer oppositionen att följa samma budgetramar som majoriteten fastställt. Ingen kan anklaga den andre för att inte ta ekonomiskt ansvar. Men när utgiftsökningar presenteras är det värt att understryka att kommunen möter framtiden med en försvagad ekonomi.
