Egenintresse i politiken?
Nils-Fredrik Aurelius har en lön som är helt i nivå med de tjänstemän i regeringskansliet som han kritiserar i sitt brev till ledarsidan i Barometern-OT 13/5. Inkomstkällan är skattebetalda politiska uppdrag.
@bröd:Som moderat och höginkomsttagare vill Aurelius gärna sänka skatten men vägrar att ens diskutera att rubba sitt eget arvode. När vi miljöpartister, såväl i kommunen som i riksdagen, föreslår en solidarisk sänkning kommer protesterna och försöken att vinkla frågan till att handla om priset på demokrati.
Var och en förstår säkert att sänkta politikerarvoden är en symbolfråga, en fråga om fördelning och rättvisa, som är viktig trots att den inte i sig löser behoven av resurser till annan kostsam verksamhet. Aurelius försöker skjuta frågan ifrån sig och pekar istället ut uppdrag som i hans ögon är onödiga ? vilka givetvis innehas av miljöpartister och vänsterpartister.
Att miljöpartiet i riksdagen är ett oppositionsparti men samtidigt samarbetar med regeringen i många frågor beskrivs som ett demokratiskt problem. Men sådan är ju alltid situationen när största partiet släpps fram till minoritetsstyre. Men visst kan man hålla med om att det vore en större tydlighet om miljöpartiets krav på att ingå i regeringen hade hörsammats.
Samma otydlighet finns inte i Kalmar kommun, även om Aurelius vill påstå något annat. Här bildar vi miljöpartister tillsammans med socialdemokrater och vänsterpartister en kommunal ?regering?, med tydlig ansvarsfördelning och öppna kort gentemot den borgerliga oppositionen.
Att se över valsystemet är den moderata åtgärden för att skapa ?tydliga och handlingskraftiga majoriteter?. I klartext är det mer av det gamla blocktänkandet som ska plockas fram, medan partispärren, som i riksdagen är 4 procent, ska höjas.
Det innebär i praktiken påtvingad likriktning och en försämrad möjlighet för medborgerligt inflytande, alltså att spara på demokratin istället för på de heliga politikerarvodena. Det är ett effektivt sätt att kväva all förnyelse inom politiken.
Vill man visa ambitioner att förbättra demokratin kan man inte fortsätta att fjärma besluten och beslutsfattarna från medborgarna. Man ska tvärt om öka delaktigheten i beslutsprocessen. Inget parti är lika tydligt på denna punkt som miljöpartiet.
Våra besparingar omfattar politikernas arvoden men drabbar inte demokratin.
Medan vi har en tydlig vision om hur det framtida samhället ska utformas på ett hållbart sätt har moderaterna allt mer blivit ett missnöjes- och enfrågeparti vars enda budskap är att sänka skatter. Jag är övertygad om att miljöpartiet inom två mandatperioder är större än moderata samlingspartiet.
I Aurelius inlägg framkommer också en vilseledande uppgift att riksdagsmannalöner som Aurelius egen, uppemot 46 500 kronor i månaden skulle vara ?i kommunalrådsnivå?, vilket är mer än 10 000 kronor utöver verkligheten i Kalmar. Ändå är det arvode jag som politiker har är inte lägre än att den tål en sänkning. Är det inte konstigt att Nils-Fredrik Aurelius betydligt högre arvode inte kan ifrågasättas?
Jonas Löhnn
Kalmar, Kommunalråd för miljöpartiet